Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om Sveriges läroverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SVERIGES LÄROVERK. 533
latinkunskap samt framgent den underhållit och ut-
vidgat.
Detta förhållande härleder sig äfven från en särskild
orsak, som jag här endast kan antyda men ej utveckla:
från det ursprungliga svenska folklynnets frändskap med
det romerska och i följd deraf från det svenska språkets
öfverensstämmelse i organisk bildning med latinet. Till
samma manliga raskhet i gerningar och ord öfvade här-
naderna romaren och vikingen; enahanda offentliga värf
kräfde hos den frie qviriten och den frie odalmannen
samma begreppens klarhet, samma talets liflighet och
styrka. De båda folkens samhällstillstånd och verksam-
hetsdrifter voro likartade, och likartade blefvo äfven deras
till ljudet skiljaktiga språk, sannolikt grenar också från
en gemensam stam. Som i latinet, så i den gamla sven-
skan yppade sig ett rörligt lif uti rörliga former; ordens .
skiftande ändelser utmärkte begreppens inbördes förhål-
landen. Härigenom blefvo språken afbilder af de fria
mannaförbunden; hvarje sjelfbetydande ord gälde såsom
ett ord för sig, hvar helst i föreningen af sådana det
stäldes utaf det ordnande omdömet. Talet var ej en stel
mekanisk sammanfogning af liflösa beståndsdelar, utan
en organism af lefvande böjliga lemmar. Dess gång
styrdes icke af sådana prepositioner och tjenstverber,
som beherska de språk, hvilka, tillkomna först genom
förnedring och sedan genom inkräktning af det romerska,
ega i skick och lynne en viss likhet med feodalsystemet.
Småningom har svenska folket, uti sitt språk lika-
som i mycket annat, vanvårdat sitt ärfda goda för att
låna ifrån andra nationer en nyare så kallad odling.
Substantivers och adjektivers forna kasualböjningar hafva
blifvit öfvergifna såsom urmodiga; verbernas former för-
enklade till en mera jemlik användbarhet för kunniga
och okunniga pennförare. Men några af det svenska
språkets åldriga egenheter äro ännu bevarade \ och vanan
1 T. ex. de passiva verbernas oberoende af hjelpverbet vara^ geni-
tivens af prepositionen af o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
