Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om Sveriges läroverk - Tillägg och upplysningar införda i andra upplagan - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
560 UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄM.NEN.
VIII.’
(Sid. 513.)
Då jag 1828 skref, att konung Carl XI af bekanta orsa-
ker saknade den bildning, som han önskade sig ega, var jag
ännu förvillad af den allmänna tron, som hvälfde skulden för
hans uppfostrans vanvårdnad på hans förmyndare, hvilkas upp-
såt skulle hafva varit att härigenom göra honom oskicklig till
regeringsförvaltningen. Denna svåra beskyllning för vrångt
uppsåt träffade synnerligäst den äfven i öfrigt orättvist be-
dömde grefve Magnus Gabriel De la Gardie. Utan andra be-
vis än en uppgift uti smädeskriften Anecdotes de Suède och ett
tvetydigt yttrande af engelske ministern Robinson, har denna
tro varit under mer än halftannat sekel för ofelbar antagen och
äfven af sådana historiska författare som Lagerbring och Rühs
upprepad. Men i våra senaste dagar har omsider dess grundlöshet
blifvit nära till ovedersäglighet ådagalagd uti tvenne såsom lär-
domsprof för magistergraden vid Upsala universitet utgifna af-
handlingar, den ena författad på det latinska språket af herr
H. I. Robson1, den andra på svenska af herr Knut Geijer2.
Ehuru dessa afhandlingar, vid hvilka äro fogade åtta stycken full-
ständiga, högst vigtiga utdrag af rådsprotokoller, med deruti
införda yttranden af ett ständernas utskott 1668, innefatta nya
upplysningar öfver en betydlig historisk fråga, samt befria från
en ohygglig beskyllning redan nog, med mer eller mindre
sanna, mer eller mindre oskäliga tillvitelser, belastade stats-
mäns minnen, äro de dock föga kända utom universitetet och
kan hända icke mycket mera inom det. Detta händer numera
alltför vanligen äfven goda disputationer. Tillåtelsen att på
modersmålet författa och försvara sådana synes ej hafva med-
fört åsyftad nytta, men deremot betydligen verkat att förvisa
grundligare latinsk kunskap äfven ifrån högskolan.
De sannskyldiga orsakerna till Carl XI:s okunnighet,
hvilken dock icke var så stor som den blifvit beskrifven3,
1 Obseruationes circa educationem Regis Caroli XI (1836.)
2 Bidrag till historien om konung Carl XI:s uppfostran (1842.)
Begge dessa afhandlingar har hr d:r Fryxell åberopat i andra häftet
af sina skrifter om aristokratfördömandet m. m., men dervid begått det
lilla, lätt ursäktliga misstaget, att tillskrifva den förstnämnda (den latinska)
åt præses, hr professorn d:r J. H. Schröder, ehuru på titelbladet står
tryckt, att auctor varit respondenten, hr Robson.
3 Uppgiften af Rühs, att konung Carl XI »på sitt 20:de år, då han
begaf sig till armén, hvarken kunde läsa eller skrifva», vederlägges af
hans åtminstone 3:ne år förut böljade dagbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
