Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om statsskuldsystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
596 UPPSATSER I POLITISKA OCH SOCIALA ÄMNEN.
af ett sjelfrådigt slägte derigenom, att detta icke försakat
de ädla gåfvorna, de gagneliga verken.
I ett fall medgifver rec. statsskulds rättmätighet, det
nämligen, då den vore ett nödvändigt medel till fädernes-
landets räddning vid fiendtligt anfall. Men han anser
den böra derefter så skyndsamt, som möjligt blifva kan,
betalas genom utomordentlig beskattning, och bördan
deraf icke hvälfvas på framtida slägten.
Sedan hr C. A. A. utfört sitt originella försök att
ur allmänna rättsgrunder försvara det på ovissa, ofta
svikna förhoppningar om efterkommandes betalningsför-
måga grundade statsskuldsystemet, öfvergår han till en
framställning af dess nyttighet. »Vi inse», påstår han,
»att nutiden har rätt att disponera framtidens egendom.1
Vi inse, att den ej kan vara rättvis, om den ejgor det. —
Det fordras nu att veta, huruvida framtiden har nytta
eller skada af statsskuldens införande såsom rörligt kapi-
tal? Denna fråga beror helt och hållet deraf, om nutiden
sjelf har nytta eller skada deraf. Ty i fall den närvarande
tiden vinner derpå, d. ä. i fall derigenom dess förmögen-
het ökas och dess utgifter sparas, i fall den derigenom
förvärfvar sig några inkomster, eller i fall de redan exi-
sterande skonas, så är det ingen annan, som drager nytta
deraf, än just framtiden sjelf, för hvilken nutiden ar-
betar.»
Mycket kunde vara att invända mot den sålunda an-
tagna satsen, att nutidens nytta nödvändigt måste blifva
också framtidens; men rec. vill ej dermed förlänga sin
granskning. Han må endast anmärka, att hr C. A. A:s
utveckling af denna sats tyckes förutsätta, likasom hans
bevisning af statsskulds rättmätighet, att nutiden deri-
genom pantförskrifver endast sådan förmögenhet, som
den sjelf ärft eller förvärfvat. Huru härmed verkligen
förhåller sig, tror rec. sig redan hafva tillräckligen visat.
1 Förmodligen menas härmed den egendom, som nutiden lemnat i
arf åt framtiden; ty det var ju förut sagdt, att »det är på sin egen för-
mögenhet, som nutiden (genom statsskuld) drager sin vexel».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
