Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om statsskuldsystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM STATSSKULDSYSTEMET. 6oi
sjufaldigt belopp af Sveriges hela statsinkomst, i synnerhet
belasta jordbruket1. Men hvarRen gifva de penningar,
hvilka nedläggas i sådana företag, den ränta, som stats-
lånen erbjuda, eller skördas hon lika beqvämligen. Rec.
tillåter sig icke att bedöma, huruvida det varit möjligt
för den engelska nationen att bestrida sina utomordent-
liga statsutgifter under de flera långliga krigen och i syn-
nerhet det sista, utan att hopa på sig sin ofantliga skuld-
massa. Men om en betydligare del af den rörliga för-
mögenhet, som krigskostnaderna förtärt, hade af dess
égaré blifvit nyttjad att öka nationens fruktbärande grund-
egendom, och om de idoga och arbetande klasserna hade
årligen i behåll såsom kapitaltillväxt eller såsom medel
till en njutningsrikare lefnad, hvad de nu måste skatta åt
räntetagares yppighet, så skulle väl brittiska folket ega
en mera stadgad nationalrikedom än den nuvarande
och tillika hafva den till allmän belåtenhet jemnare för-
delad.
Huru helst verkningarna af statsskuld såsom rörelse-
drift må betraktas, skulle den utan tvifvel blifva förderf-
lig för hvarje stat, hvilken ej vore eller kunde vara öfver-
rik pä rörlig förmögenhet. En så beskaffad stat är Sve-
rige. Dess aflägsenhet från de rikare jordens länder och
från de stora handelsplatserna; dess hamnars otillgäng-
lighet under flera månader af året; de oöfvervinneliga
svårigheterna för varutransporter genom dess långsträckta,
ännu glest bebyggda och till en stor del icke odlings-
bara land; de hinder, som, utom allt annat, dess klimat
1 Fattigtaxan beräknades år 1817 till nära 8 millioner pund sterling
och har troligen sedermera icke blifvit betydligen lindrigare. — För-
hållandet emellan åkerjorden i Stora. Britannien och Irland samt den
mark, som skulle kunna uppodlas, blef nyligen af en utmärkt landt-
mätare m:r Cowling uppgifvet sålunda, att den förra skulle utgöra 19
millioner och den senare 15 millioner acres, oberäknade andra 15 mil-
lioner acres, som ansågos icke vara odlingsbara. I sjelfva England och
Wales beräknades åkerjorden till något öfver ii och den odlingsbara
till nära 4 millioner acres. (En engelsk acre är ungefärligen ’/e ett
svenskt tunnland). Se Quarterly Review. Okt. 1828.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
