Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om statsskuldsystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM STATSSKULDSYSTEMET. 603
Skulle dock svenska medborgare kunna försträcka
staten några betydligare summor, så blefve dessa dragna
från de enskilda varualstrande näringarna, hvilka inga-
lunda hafva något öfverflöd af förlagskapitaler. Dessa
behöfvas dock i Sverige för längre tider än i länder,
hvilkas belägenhet, naturförhållanden och samhällsskick
samverka att göra produkternas rörelse till afsättning
hastigare. Om ock statspapperen vore, såsom hr C. A.
A. säger, »ett slags mynt», kan dock detta, af stundligen
föränderligt värde, icke förvexlas till det allmänt gång-
bara annorstädes än i en eller högst tvenne bland våra
städer, der större penningeomsättningar göras och dit
spelet med anparter i fonderna skulle locka den mesta
penningeförmögenheten. Genom uppsägningar af lån
blefve näringsidkare uti landsorterna försatta i brist på
nödigt förlag. En sålunda förlamad produktion, betun-
gad med ökade skatter, frambringar visst icke allmän
rikedom.
Om poesien stundom sjunkit ned till finanskonst, har
denna deremot oftast lyft sig till poesi, så vida man
under benämningen deraf må hänföra allsköns, och ej
endast all skön, diktkonst. Krediten är en Pegasus med
vingar af statspapper. Denna nutidens flyghäst stampar
ej fram, såsom den forna på berget Helikon, någon
Hippokrene; men hvar helst hans silfverbeslagna hofvar
vidröra marken, vore det ock i en fjällbygd invid nord-
polen, skola der — så påstås det— uppspringa rikedoms-
källor, ymnigt och evinnerligen flödande.
Vanligen framställa finanspoeterna sina dikter i siffer-
tal. Hjelpen af detta imponerande språk försmår hr C.
A. A. väl icke alldeles, men han gör deraf ett tämligen
sparsamt bruk. Han synes räkna mera på den hän-
förande kraften af sina ord, dem han eger en mästerlig
skicklighet att, såsom det heter i sagorna, väl lägga.
Mot denna kraft torde mången hastigt betagen lä-
sare hafva svårt att skydda sitt sunda förstånd; och
rec. anser sig derför böra, sådana läsare af hr C. A. A:s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
