Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser i politiska och sociala ämnen - Om statsskuldsystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM STATSSKULDSYSTEMET. 6ll
ner riksdaler, men att i denna summa ingingo något öfver
4 millioner af de 12, dem hr C. A. A. förut upptagit så-
som krigsskuld, samt att det öfriga mestadels bestod af
utländsk gäld, hvarifrån svenska folket blifvit befriadt
genom en utländsk tillgång, som Sveriges nu regerande
konung förvärfvadé, nämligen ersättningssumtrian för ön
Guadeloupe1. — Göta kanal blef icke anlagd af staten
utan af enskilda medborgare, dertill uppmuntrade genom
en deras bolag oktrojerad diskontinrättning, som dock
efter kreditskakningen 1817 dem fråntogs och åt riksens
ständers bank öfverlemnades. Det byggnadsbiträde, som
de erhållit, dels af riksgäldskontoret, dels af banken, och
hvilket till det mesta må anses såsom ersättning för deras
nyssnämnda förlust af en dem försäkrad lånerörelse, hvaraf
vinsten sedermera tillflutit banken, uppgår till föga mer
än hälften af det belopp, som hr C. A. A. sig föreställer2.
—; När han omtalar en krigsskuld af 12 millioner, skulle
män nu tro det hafva varit en till detta belopp upplupen
och på en gång betald gäld utöfver de dagliga krigs-
kostnaderna. Denna mening har ock blifvit nog. allmän i
senare tider, då personer af eljest stridiga tänkesätt och
med rakt motsatta syftemål förenat sig att tadla 1809 års
ständer, dem de tillskrifvit, ibland mycket annat ondt,
äfven vårt sedelmynts nuvarande vanvärde. Man påstår,
att de, i stället att betala krigsskulden medelst statslån,
som förmodas under dåvarande förhållanden hafva med
lätthet kunnat upptagas, utkastat i rörelsen kreditmynt,
utan inlösningsfond, till ofvannämnda summa. Man vet
icke eller vill ej veta, att af de . 12 millioner riksdaler,
hvarmed bankens och riksgäldskontorets sedelstock ifrån
1807 års slut intill 1810 års utgång blifvit ökad, voro nära
1 I någon likhet med fonderad statsskuld försäkrade 1815 års stän-
der dåvarande kronprinsen, nu konungen, samt hans arfvingar om en
årlig ränta af 200,000 riksdaler såsom erkänsla för rikets befrielse från
den utländska gälden.
2 Se Upplysningar om Göta kanal hemtade ur officiella handlingar (1829)
samt 1830 års riksdagsbeslut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
