Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Åtgärder mot arbetsinställelser - 3. Från legostadgan till Åkarpslagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256
känslor, som det vore av vikt att undanrödja. Det finns
ögonblick, då det viktigaste av allt är, att en nations med-
lemmar kunna förena sig och avlägsna så mycket som möj-
ligt av söndringens element, och det kan ju icke hjälpas, att
uppfattningen inom åtskilliga stora kretsar inom folket är,
att denna straffbestämmelse varit för sträng, har alstrat en
bitterhet, som det vore lyckligt att nu kunna förinta.,,
Efter den av riksdagen beslutade ändringen fingo ifråga-
varande straff lagsbestämmelser följande lydelse:
22 §. Tvingar någon, utan laga rätt, eller med missbruk av sin
rätt, genom våld eller hot, annan att något göra, tåla eller underlåta,
straffas högst med straffarbete i två år, i de fall, där gärningen ej
med svårare straff särskilt belagd är.
Försöker man, på sätt nu är sagt, tvinga någon till deltagande i
arbetsinställelse eller hindra någon att återgå till arbete eller att
övertaga erbjudet arbete, straffas med böter eller fängelse, i de
fall, där gärningen ej med svårare straff särskilt belagd är.
23 §. Hotar man annan, muntligen eller skriftligen, med miss-
handel eller brottslig gärning, och det sker på sådant sätt eller
under sådana omständigheter, att anledning är att befara, det hotet
verkställas skall; dömes, där ej det med hot med särskilt straff be-
lagt är, till böter eller fängelse i högst sex månader.
24 §. Brott, som i 22 § 1 mom. sagt är, må ej åtalas av allmän
åklagare, där ej målsäganden angiver det till åtal eller ock genom
brottet någon tvingats att deltaga i arbetsinställelse eller hindrats
att återgå till arbetet eller att övertaga erbjudet arbete; ej heller
må brott, som i 23 § sägs, åtalas av annan än målsägande.
Åkarpslagen bevarades alltså åt eftervärlden, låt vara i
en betydligt uppmjukad form. Utan tvivel äger, trots upp-
mjukningen, fortfarande det yttrande sin tillämpning på den-
samma, som år 1911 fälldes av en sträffrättslärare, näm-
ligen: ”Åkarpslagen är det mest befängda, som införts i
svensk strafflag
Vid 1925 års riksdag väcktes ånyo en motion (n:r 73,
I kam.) med yrkande på denna lags upphävande. Riks-
dagen vägrade emellertid att bifalla motionen men beslöt
att avlåta en skrivelse till k. m:t med anhållan om utred-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
