Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Åtgärder mot arbetsinställelser - 10. Svenska arbetareförbundet – "Arbetets frihet"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
betaresammanslutningar, s. k. gula organisationer,*) vilka
skulle dels konkurrera med fackföreningarne ifråga om
medlemsrekryteringen, dels motarbeta av fackföreningarne
eller deras förbund vidtagna strejk- och blockadåtgärder.
I förstnämnda avseende räknade man särskilt med arbe-
tare, som av religiösa eller politiska skäl hyste betänklig-
heter mot att ansluta sig till de med socialdemokratin be-
fryndade fackföreningarne. Med deras hjälp hoppades man
kunna åstadkomma en s. k. neutral fackföreningsrörelse.
Det första mera framgångsrika försöket i det syftet gjor-
des i vårt land år 1899, då Svenska arbetareförbundet stif-
tades. Detta förbund, som ägde bestånd ett tiotal år, bilda-
des med den tyska s. k. Hirsch-Dunckerska fackorganisa-
tionen som mönster. Det deklarerade politisk och religiös
neutralitet och förklarade sig vilja, ”sammansluta arbetare,
män och kvinnor av skilda yrken, för att förbättra deras
ställning i ekonomiskt, socialt och intellektuellt avseende samt
på fredlig väg söka förekomma och bilägga tvister mellan
arbetare och arbetsgivare”. Medlemmarne skulle uppsamlas
i lokalavdelningar, vilka skulle utgöras antingen av yrkes-
föreningar eller s. k. blandade föreningar, de senare upp-
delade i yrkessektioner. Avdelningarne skulle samman-
slutas i distriktsorganisationer. 1 spetsen för varje sådan
organisation skulle stå en ”förtroendeledamot”. Förtro-
endeledamöterna skulle utgöra ett förtroenderåd, som jämte
en centralstyrelse skulle handhava förbundets angelägen-
heter.**)
Avsikten med detta förbund var måhända icke, att organi-
sera strejkbryteri, men förbundet fick redan ifrån början ske-
net emot sig, icke minst beroende på det sätt, varpå dess ledare
engagerade sig i kampen mot fackföreningsrörelsen. Dess
*) Denna benämning härstammar från en strejk inom textilindu-
strin i Frankrike, där man försåg fönstren till strejkbrytarnes bo-
städer med gult papper. Strejkbrytarne kallades därför gulingar,
en benämning som sedermera överflyttades på medlemmar i mot
fackföreningarne fientliga arbetareorganisationer.
**) Social Handbok. På uppdrag av centralförbundet för socialt
arbete utgiven av G. H. von Koch, Stockholm 1908.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
