Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■ Historieskrifvames politiska och sociala
partiställning färgar i sällsynt grad deras
skildring så fort de gripa sig an med
franska revolutionen. Ofta ser man dem utvälja
någon af de revolutionära förgrundsfigurerna
till sin favorithjälte och gruppera mer eller
mindre hela den stora folkrörelsen kring
honom. Så heter för Louis Blanc och Hamel
den centrala gestalten Robespierre, för
Au-i urgot |ar(j oc|j an(jra Danton, medan själfva Car-
lyle rest sin högsta piedestal åt Mirabeau.
De liberala frasernas män se gärna sitt ideal i Girondistgruppen, medan
de radikala demokraterna hålla på Bergpartiet. Å andra sidan
betecknar Upsala-professorn Boöthius Bergets välde som »anarkism», hvilken
»praktiskt har sin förklaring i den mänskliga naturens lägre sidor»;
finge man tro denne historiker styres denna period »egentligen af ett
band skurkar, ledda af maktlystna fanatici». En Taines djupa
skepticism förleder honom till formlig hätskhet mot de nydanande krafternas
tro på sig själfva; från detta oförstående är steget ej långt till det
»metodiska ringaktande af sanningen», hvarför Höjer anklagar den
reaktionära revolutionslitteraturen. Och för att nämna ännu ett namn:
Buckle ser i revolutionen ytterst den nödvändiga följden af den
auktori-tetsdödande fria forskningens och vetenskapens uppsving under
1700-talet.
I detta kaos af ~ _
revolutionshistorier, ■’
konservativa, liberala
eller radikala, finnes
det emellertid ett för
nästan alla
gemensamt drag: de se de
stora tilldragelserna
främst, om ej
uteslutande som en
idéernas kamp. Envälde
— konstitutionalism
— folkvälde, frihet—
tyranni, jämlikhet —
ståndsprivilegier,
katolicism — deism
— ateism, dessa och
många andra ideella
motsättningar kämpa
ju med hvarandra monument öfver jean jacques rousseau
OCh lämna[;lösen och Rest af nationalförsamlingen 1791
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
