Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ling. Detta skall bära namnet »Newtons råd», till minne af tyngdlagens
upptäckare. Det skall öfverallt byggas tempel åt Newton, där
vetenskapsmännen skola förkunna hans världssystem som en ny religion, o. s. v.
Det märkliga i denna bok är dock icke dessa fantasterier, utan att
Saint-Simon redan ganska klart ser samhällsutvecklingen som en kamp
mellan egendomslösa och egendomsbesittande, en kamp för hvars
lösning han kallar vetenskapen till hjälp.
Saint-Simon återvände snart till Paris, där han 1805 en vacker dag
fann sig fullkomligt ruinerad. Fester och gåfvor hade slukat hela
förmögenheten. Från denna stund är hans lif en oafbruten kamp mot nöd
och bekymmer. En greflig vän skaffade honom en skrifvarplats på
assistansen med 1,000 francs om året för Ô timmars dagligt arbete. Nättema
använde Saint-Simon till studier och författarskap. Detta gick icke länge.
En af hans gamla tjänare, som fått det bra, upptog honom då i sitt hus.
Här vistades han i 4 år och skref sin »Inledning till det 19:de århundradets
vetenskap».
År 1810 dog emellertid denne beskyddare, och Saint-Simon sto4
åter på bar backe. »I fjorton dagar har jag lefvat på bröd och vatten»,
skrifver han. »Jag har intet att lägga i kaminen och har måst sälja mina
kläder för att få mitt arbete tryckt» Hans oregelbundna lefnadssätt och
förakt för folks omdöme stötte bort de flesta. Själf skrifver han dock:
»Min själfaktning har växt i samma mån jag sjunkit i andras ögon.»
Han söker försvara sig med att så som han måste en filosof lefva, som
vill bygga sitt tänkande på verklighetens grund. Och han gör ett första
utkast till en »positiv» filosofi, som senare utföres och höjes till
vetenskapligt system af hans lärjunge Auguste Comte, »positivismens»
grund-läggare. Långsamt och mödosamt, utvecklar han, har människan höjt sig
öfver djuren. Elfva stadier har hon passerat i historien; i det tolfte, som
nu kommer, skall vetenskapen aflösa teologin.
Saint-Simon hade redan under Napoléons regemente pekat på
Englands parlamentariska system som Europas blifvande regeringsform. Han
hälsade därför med glädje den författning Ludvig XVIII utfärdade, liksom
han hade mod att midt under det nationalhatet lågade som värst i
Frankrike mot England, peka på nödvändigheten af de båda vestmaktemas
sammanslutning för att främja civilisationen. Detta skedde i arbetet »Om
det europeiska samhällets återupprättande», som han skref 1814
tillsammans med sin hängifne unge lärjunge Augustin Thierry, den sedan
berömde historikern. Han föreslår att upprätta nationella parlamenter i
alla Europas stater. Dessa skola så tillsätta ett öfver-parlament för
behandling af frågor af intemationelt intresse etc., såsom igångsättandet af
stora arbeten (t. ex en kanal från Rhen till Östersjön), fastställandet af
en gemensam undervisningsplan, en gemensam moral o. s. v.
Förfat-tame sluta med dessa hänförda ord: »Skaldernas fantasi har förlagt
guldåldern vid människosläktets vagga, till de äldsta tidernas okunnighet och
plumphet. Det är snarare järnåldern som hör hemma där. Mänsklig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
