Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
styr världsalltet, måste afse enhet och harmoni, hänger allt i naturen ihop; människan med
naturen under henne och gud öfver henne, jorden med planetsystemet och världsalltet Då gud
utrustat människan med drifter, så kunna dessa icke vara skadliga, utan böra tillfredsställas för att
vinna harmoni. Verka de skadligt eller bli otillfredsställda, så måste felet ligga i samhällets
organisation, som tvingar drifterna in på falska spår eller undertrycker dem.
Det är fyra »rörelser» som sätta världsalltet i verksamhet och föra det fram mot dess
bestämmelse. Högst står den »sociala» rörelsen; därför är människan det centrala i världen.
Människans uppgift är att bli lycklig, d. v. s. att få utveckla alla sina anlag och följa alla sina
drifter. Förutsättningar härför äro hälsa och rikedom.
Som man ser röra vi oss här i helt och hållet godtyckliga och
fantastiska konstruktioner — ehuru visst inte värre än många andra
filosofemer, som pläga behandlas med största respekt. Men vi skola nu göra
bekantskap med Fourier från en gynnsammare sida, som kritiker:
Det bestående samhället är emellertid, fortsätter han, alls icke inrättadt för människors
lycka. Hälsan är det dåligt med, för de flesta på grund af försakelser, för andra på grund af
öfverflöd. Och rikedom ha blott helt få, och vanligen de som förtjäna den minst. Hvarken rika
eller fattiga få nu en lämplig utveckling af sina anlag eller omväxling och tillfredsställelse i
sina drifter. Samhällets sträfvanden till det goda slå öfverallt om i sin motsats. Vi prisa
sanningen, men öfverallt herrskar lögn och hyckleri. Vi vilja ordning och moral, men stöld,
bedrägeri, äktenskapsbrott och prostitution triumfera. Vi önska allmänt välstånd, men sju åttondelar
af människorna äro olyckliga därför, att de äro omgifna af ondt, som de ej kunna besegra.
Eländet växer med det sociala framsteget. Själfva industrins utveckling beröfvar arbetame
brödet. Fattigdomen födes ur själfva öfverflödet Industrialismen rör sig i en circulus
vitiosus, en olycksbringande kretsgång, som den ej kan komma ur; den skapar motsägelser
utan att kunna lösa dem.
Den enskildes intresse är rakt motsatt det allmännas. Läkaren måste önska många
sjukdomsfall, advokaten många processer, prästen många »goda lik» o. s. v. Sådan är
»civilisationens» löjliga mekanism — delarna motarbeta det hela, alla föra krig mot alla, friheten
utmynnar i anarki, massan utarmas och folken böjas under monopolets ok.
Med »civilisationen» menar Fourier hvad vi numera kalla den nyare
tiden eller bourgeoisins period. Före denna har mänskligheten enligt
honom genomgått stadierna vildhet, barbari och patriarkat — en
indelning efter det väsentliga i utvecklingen, som Engels räknar till Fouriers
mest geniala grepp. »Civilisationens» snedvridna natur framträder i
synnerhet i hvad den gjort med arbetet. Detta har blifvit enformigt och
pinsamt, frånstötande och själsmördande för arbetaren. Arbetet, som är
nödvändigt, bör vara en glädje, men det har gjorts till en börda. Ett
nytt system skall göra det omväxlande och tilldragande, genom att
bringa det i öfverensstämmelse med människans drifter eller instinkter.
Detta nya system, som Fourier nu framlägger, bygger han på en psykologi, svarande mot
den naturfilosofi vi ofvan skizzerat. Han antager fem sinnliga och fyra andliga drifter: lukt,
syn, hörsel, smak och känsel samt kärlek, vänskap, ärelystnad och familjesinne. Dessa nio
be-herrskas af tre styrande och ordnande drifter: den »kabbalistiska», dunkla driften, som
bestämmer böjelserna; den »skiftande» driften (»flyttfågelsdriften»), som sträfvar efter ständig omväxling och
förändring; och den »samlande» driften, som väcker hänförelse och sträfvar till det goda och sköna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
