Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Du lyckans skötebarn, som söfs i sinnlighet,
må den cj rycka bort en gång ur dina händer
det myckna öfverflöd, som ständigt afund tänder!
Barmhärtigheten göre det!
O gifven, rike, då! En skärf är bönens syster.
När nödställd like står på tröskeln blek och dyster
och stel af köld och svält om mättnad fåfängt ber,
när fattigmannens barn med genomfrusna händer
de smulor plocka upp, dem spotskt 1 ratat, vänder
Vår Herre sorgsen bort sitt ansikte från Er.
Ur »Höstblad» af Victor Hugo, öfvers. af Alfred Victorin.
Hvad de största gåfvo i diktningens guldtackor, myntades sedan af
andra i småmynt och ströddes på gatorna åt folket.
Här skref Pierre Dupont; arbetardiktare och vissångare, sina stycken,
af hvilka de bästa höjde sig långt öfver den efemära ¿lagsvisans nivå.
Han föddes 1821. Hans far, som var väfvare, ville göra den begåfvade
gossen till präst, men denne föredrog faderns yrke. Hans konstnärliga
talang upptäcktes af en kritiker, så att han fick ut ett häfte »Landtliga
sånger», hvilka väckte mycken beundran bland finsmakare för sin saftiga
naturlighet. Men detta var ett intet mot den popularitet hans sociala
och politiska småstycken vunno hos Paris’ arbetare. Hans »Sång om
brödet» och framför allt hans »Arbetarsång* blefvo verkliga
proletärmar-seljäser för sin tid. — Dupont blef efter statskuppen 1851 dömd till sju
års deportation, men benådades snart och lefde sedan stilla i sin
landsort Han dog i stor fattigdom 1870.
Romanförfattaren Eugène Sue skref efter tidens smak sina spännande
följetongsromaner med starkt demokratisk-socialistisk färg. »Paris
mysterier», »Den vandrande juden», »De sju dödssynderna», »Folkets
mysterier», och hvad de hette allt slukades begärligt af massorna, som där
funno hvad de sökte: medkänsla för de fattiga och förtryckta, hat mot
förtiyckame och de rika, hvilka framstodo som vidunder af uselhet gent
emot ädelheten hos deras offer.
Själfve prins Louis Napoleon, den blifvande käjsaren, då ännu blott
en föraktad äfventyrare, försökte sig i den allmänna strömfårans riktning
och skref en liten bok om »Fattigdomens utrotande», där han förordar
upprättandet af åkerbrukskolonier, som skulle öfverlämnas åt
arbetareassociationer.
Vi möta ^ här åter Buchez, som från Saint-Simonist utvecklat sig till
kristligt-social och sökte i associationen det medel, hvarigenom arbetame
skulle kunna befria sig från kapitalets ok och förverkliga den kristna
moralen i det sociala lifvet Men en ojämförligt kraftigare verkan på breda
lager utöfvade den katolske prästen Lamennais‘ uppträdande.
Lamennais var född i Bretagne 1789 och blef efter en hård inre kamp
med sitt upproriska jag en väldig kämpe för katolicismens auktoritetstro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
