Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det osunda Guyana afsända voro 3,350. Inför krigsrätt ställdes några
hundra. Resten måste frigifvas som utan all grund fängslade!
Om hur det gick till inför krigsrätterna skola vi ge ett enda prof.
Järnarbetaren Racary, 31 år, chef på en barrikad, inställes inför rätten.
Deputeraden Cazalat, ingeniör, vittnar att R. 1835 var anställd hos honom och var
mycket omtyckt. En förträfflig arbetare, litet het i hufvudet kanske, men af en utmärkt moral.
Den gamle vördade Lamennais afger nu följande vittnesmål: »Jag känner Racary sedan
min fängelsetid i Sainte-Pélagie, och jag kan förklara inför gud och människor, att jag aldrig
mött en hederligare man; han var omtyckt och aktad af alla.»
Och då han går, räcker Lamennais den anklagade handen.
Sedan anklagelseakten upplästs yttrar Racary: »Republiken har varit mitt lifs enda dröm.
Skulle jag, som alltid önskat henne, ha gripit till vapen emot henne? Skulle jag vilja stöld
och plundring? Jag har under 15 år bekämpat despotismen, och jag skulle aldrig angripa
republiken.»
Racary dömdes till lifstids straffarbete. Han dog på galérema.
Dessa krigsrätter fällde äfven dödsdomar. För att försona general
Bréas död blefvo två insurgenter, som haft del däri, guillotinerade som
mördare, och en 17-års yngling dömdes till lifstids galérer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
