Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
journalisten Henri (de) Rochefort, >den
röde markisen», ställde sig i viss mån
till dess förfogande. Tidningen »La
Marseillaise», som den sistnämnde grundat,
blef föreningens officiella organ, och
Mil-liére ledde dess sociala afdelning i
öfverensstämmelse med Baselkongressens
uttalanden.
Bland strejker, som väckte särskildt
uppseende, bör också nämnas en vid
Creuzots grufvor och verkstäder, som
kom under ledning af Internationalisten
Benoit Malon, och där trupperna på ett
barbariskt sätt misshandlade de strejkande,
som de tagit till fånga.
Propagandan fortsattes energiskt
våren 1870, då Napoleon ställde till
folkomröstning om sin nya, liberalare
författning. Internationalisterna kräfde på
alla möten under stigande anslutning
den sociala republiken. Åter inskred
man med lagens svärd; man åtalade ett
antal af ledame för att ha bildat en
hemlig förening, 7 af dem dömdes till ett
års fängelse, 27 andra till kortare
fängelsestraff. — Tio dagar därefter utbröt
kriget med Tyskland.
I södra Frankrike verkade ryssen
Bakunin och hans lärjungar, hvilka då
ännu tillhörde Interaationalen, för
arbe-tames anslutning till denna och för
deras lösslitande från alla band, som kunde fästa dem vid det bestående.
Det vore slutligen oriktigt att bland de krafter, som bidrogo till att
förbereda marken för Kommunen, icke också medtaga det systematiska
uppviglingsarbete, som bedrefs af — käjsardömets hemliga polisagenter!
»Det röda spöket» behöfde ibland figurera i Napoleons politik, och ville
det inte komma frivilligt, så fick man hjälpa det på väg. Det skändliga
systemet med s. k. agents provocateurs, polisens upphetsnings-agenter,
som spela ultrarevolutionära för att kompromettera personer eller rörelser,
ett påhäng som man sedan möter vid hvarje steg i anarkismens historia,
har inom den modärna arbetarrörelsen sitt upphof från Napoleon III:s
politiska polis.
Ett exempel må anföras som typiskt, och för dess äkthet svarar
att det berättas utan blygsel, på fullt allvar, af Paris’ förre
detektivchef Macé.
HENRI ROCHEFORT.
1831 —
En af den parisiska
oppositionspressens skarpaste pennor, bekämpade på
1860-talet som ultra-radikal
käjsardö-met, särskildt med sin bitande kvicka,
lilla veckoskrift »Lanterne», insattes
1870 af folkviljan i regeringen, som
han dock snart lämnade, slöt sig till
Kommunen, deporterad till Nya
Ka-ledonien, rymde därifrån 1874,
bekämpade från 1880 i »L’Intransigeant»
den opportunistiska republiken, svängde
så öfver till boulangismen, var en af
de främste hetsarna mot Dreyfus, ännu
i dag en af nationalismens
hänsynslösaste skriftställare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
