Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bygga attentat, alltid måste laga att
sådana funnos, ty eljest voro de ju
själfva öfverflödiga.
Man lefde också ännu i
traditionerna från de hemliga
sammansvärjningarnas och de plötsliga
upprors-försökens dagar. Blanquistema
räknade mycket på verkningarna af
någon gynnsam kupp. Det upplysande
och organisatoriska arbetet hade
egentligen endast Intemationalens män sinne
för, men de tvekade ej häller att, då
det gällde, stå för sin mening. I
början af 1870 inträffade att en af
Roche-forts medarbetare, en journalist vid
namn Victor Noir, blef efter en
ordväxling nedskjuten af en kusin till
käj saren, prins Pierre Bonaparte. Detta
mord väckte den största förbittring, och
man beskyllde äfven käjsaren för
delaktighet i brottet. Vid Victor Noirs
begrafning kom det därför till
omfattande republikanska demonstrationer,
men Rochefort gaf icke den signal
till verklig resning som man väntat
— till stor missräkning för den väl
rustade käjserliga polisen och
militären. Medan de revolutionärer, som
frossade i stora ord, utgöto sin harm
öfver de fega, som försummat ett så
ypperligt tillfälle, lyckönskade däremot
Varlin arbetame till att det icke
kommit till blodsutgjutelse, och Malon,
Landrin och Pindy utfärdade ett
manifest, som manade till lugn, »just
för den sociala revolutionens skull,
som är under framryckning».
* *
•X-
Napoleons stjärna lyste ända från
midten af 1860-talet med ständigt
mattare glans. Han ville stifta ett franskt
lydrike i Mexiko, men äfventyret slöt
med att »käjsaren» Maximilian blef
skjuten af mexikanerna, utan att Na-
MIKAEL BAKUNIN.
l8l4—l876.
Anarkismens apostel.
Godsägareson, artilleriofficer, studerade på
1840-talet Hegel och Proudhon, utvisades
1847 från Frankrike« var åter i Paris vid
folkrörelsen 15 maj 1848, vände sig nu till
Tyskland, där han 1849 ledde upproret i
Dresden, dömdes till döden, men
utlämnades till Ryssland, där han satt fängslad
till 1857, då han förvisades till Ostsibirien.
Härifrån lyckades han 1860 rymma öfver
Japan till England, där han blef
medarbetare i Herzens tidning * Kolokol»
(Klockan). Besökte 1863 Sverge för att vara
närmare polska upproret och mottogs af
dåtidens Stockholmsliberaler med mycken
sympati. Gick så in i freds- oeh frihetsligan
samt grundade en särskild grupp inom
Internationalen, med hvars tillhjälp han sökte
vinna ledningen af denna. Försöken
misslyckades, och 1872 uteslöts Bakunin och
hans »Alliance» ur Internationalen. Död
1876 i Bern.
Bakunin proklamerade förstörelse af
samhället genom »frigörelse af allt som nu
kallas onda lidelser>. I Ryssland är röfvaren
den rätte revolutionären. Det gäller blott
att förena deras sträfvanden genom en grupp
djärfva revolutionärer, och sedan allting
konfiskerats grundas fria arbetargrupper,
»ar-teler», dit individen får sluta sig. Ur
anarkin framgår den nya ordningen af sig själf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
