Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framträdde,
underblåste denna stämning.
På samma gång
fördes ett systematiskt
fälttåg mot Paris och
de röda, hvarvid
också de illa ledda
rörelserna i de sydfranska
städerna gjorde god
tjänst »Det är
Paris som hindrar
freden, Paris är i
händerna på
kommunisterna, som vilja dela!»
— så förkunnade
prästerna och
godsägar-ne öfverallt för
bönderna. De värsta
röf-varhistorier om hur
det gick till i det
belägrade Paris
sprid-des af den reaktionära
pressen och troddes
, ute i landet Så för-
DEN FRANSKE BONDEN SER PA SITT ÖDELAGD* HUS. ^ nu ^
»Det var egentligen inte det hår jag röstade för, när det hette djlip^ missföfStånd
att ’kSjsardömet Sr freden’». mellan Paris OCh det
Litografi af Daumier. öfriga Frankrike, som.
( Charivari.) skulle utmynna i Kom-
munens kamp mot
Versailles.
Valen den 8 febr. ägde alltså rum under de tänkbarast ogynnsamma
förhållanden för republikens framtid. Den borgerliga republikens män
hade själfva lämnat reaktionen de yppersta vapen. Icke minst viktig var
den ekonomiska synpunkten: hvem skall få betala krigskostnaderna? En
’ folklig republik betydde i den punkten att de egendomsbesittande skulle
få sin skäliga, dryga anpart. Det var en utsikt, som icke litet måste
bidraga att sammanföra de skilda storborgerliga fraktionerna äfvensom att
tillförsäkra deras kandidater massor af bonderöster.
Utgången af valen blef också den att af 750 medlemmar räknade
1871 års nationalförsamling 450 monarkister! Den unga republikens
första parlament hade en ärke-reaktionär, klerikal, rojalistisk majoritet, som
blott hindrades att genast göra slut på »tiggerskan» — så benämndes
republiken i aristokratins kretsar! — därför att man var oense om hvilken
kung eller käjsare som skulle sättas på tronen. Äfven bland republika-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
