- Project Runeberg -  Socialdemokratiens århundrade / Band 1. Frankrike, England /
230

(1904-1906) [MARC] Author: Hjalmar Branting
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ningen var dock tämligen
densamma — och Garibaldi
kallades till chef för
nationalgardet.

Ingen tänkte emellertid
på angrepp, men man var
däremot fast besluten att
försvara sig. Hvarje
ögonblick kunde man vänta
kungadömet återinsatt; nåväl,
då kunde Paris i nödfall bli
en oafhängig republik,
menade många, hvilka under
den långa belägringen lärt
sig att endast lita på sig
själfva och sina närmaste
grannar. Men Paris måste
i alla händelser, äfven om
det icke gick dithän, ha sin
egen styrelse och förvaltning,
dubbelt nödvändigt nu, när
det icke längre skulle vara
hufvudstad. Allt som allt,
till försvar för stadens
fri-och rättigheter gentemot det
reaktionära landet, tillförsvar
för republiken gentemot monarkin behöfdes en samling af alla Paris’
krafter. Denna hade funnit sin praktiska form i nationalgardets federation
med centralkommittén i spetsen, men dess teoretiska, allmängiltiga
uttryck var helt naturligt: Paris som Jri kommun.

I detta rop på Kommunen som räddare ur farorna sammanflöto också
från arbetarhåll Proudhon’ska idéer om långt utsträckt kommunal
själf-styrelse, kanhända hela Frankrikes ombildning till ett förbund af fria
kommuner. Äfven för Blanquistiska, revolutionära stämningar, passade
det utmärkt: arbetames resning, deras sociala diktatur kunde icke få ett
säkrare uttryck än i detta att Paris skulle suveränt styra sig själft. Kanske
fann man här ändtligen den statsform, Som kunde verksamt förbättra
folkets ställning.

Men tills vidare stodo, gentemot Thiers och nationalförsamlingen,
arbetare, småborgare och liberala storborgare enigt sammanslutna. Och
Paris kände sig starkt. Thiers hade där knappt 25,000 man till sitt
förfogande, och af dem voro 3/i i stämning att fraternisera med
nationalgardet. Paris hade minst 100,000 väpnade nationalgardister med 250
kanoner. Paris skulle nog veta att försvara republiken, tills landet hann
vakna och skaka af sig denna landtjunkarförsamling. Och detta kunde

DUFAURE. .

1798— l88l.

Storborgames justitieminister under borgarkungen och
republiken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:18:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hbsda/1/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free