Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blifna, samt den lilla Blanquistiska
gruppen: Tridon, som offrat en förmögenhet
för saken, advokaten Protot, general
Eudes, och de betänkliga typerna Raoul
Rigault, Kommunens blifvande
polischef, och Ferré, den förre en
bourgeois-student af det svirande slaget, som skröt
med sitt lättsinne, men i st. f.
godmodighet hade i sin karaktär ett drag
af kall grymhet, hvilket nog icke häller
var främmande för den senare, ett f. d.
mäklarbiträde.
Resten var klubb-politiker, oftast
våldsamma eller virriga, eller båda
delarna, flertalet med jakobinska ideal, blott
enstaka arbetare i hopen af gammal
sek-terisk och yngre brutal småbourgeoisi.
Denna i grund och botten så
brokiga skara var icke häller bunden vid
något klart program att genomföra. Man
började med ett svårt felgrepp: att på
de våldsammes råd göra sammanträdena
hemliga. Senare gafs visserligen ett
referat i »Officiel», men det var långt ifrån
alltid hela sanningen, som i alla fall
dunstade ut på olika vägar.
Man delade arbetet på kommittéer
och fattade dessemellan, på förslag af
Pyat eller någon annan romantiker, ett vackert klingande beslut, t. ex.
om militärutskrifningens och den stående härens afskaffande. »På
morgonen stadsfullmäktige, på aftonen lagstiftande församling», anmärker
härtill ironiskt Lissagaray. Resultatet blef att de borgerligt radikale drogo
sig tillbaka. Och den 1 april började Thiers angreppet mot Paris, efter
att ha meddelat sina prefekter att » en af de vackraste arméer, som
Frankrike någonsin ägt», nu var samlad i Versailles för »en smärtsam, men
kort strid».
Denna armé, för hvilken marskalk Mac Mahon blef öfverbefälhafvare,
rekryterades alltjämt med ur tysk fångenskap hemvändande soldater. De
kommo nedslagna och förbittrade, obekanta med händelsernas närmare
utveckling, lätta att hetsa upp mot dessa eländiga parisare, hvilka nu
ställde till med inbördes krig under fiendens ögon, som om icke landet
och armén framför allt behöfde lugn och hvila efter allt man fått genomgå.
Denna stämning hos Versailles-truppema bör tagas med i räkningen för
att förstå hur de genast från början kunde vara med om att gifva
in-bördeskampen den prägel af barbari som den antog.
JOURDE.
1843—1893.
Kommunens finansminister.
Lefde som anspråkslös banktjänsteman,
d& belägringen gjorde honom bemärkt
i sitt kvarter i nationalgardestjänsten.
Valdes till medlem af
Centralkommittén och Kommunen, hvars finanser han
skötte med redbarhet och duglighet.
Dömdes till deportation till Nya
Cale-donien, hvarifrån han lyckades fly 1874»
jämte Rochefort och Grousset.
Återvände efter amnestin 1880 till Paris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
