Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELISÉE RECLUS.
1830—.
Född i Gironde, studerade i Paris och Berlin,
måste efter statskuppen 1851 gå i landsflykt,
till-bragte 1850-talet på resor, återvände till Paris,
där han snart gjorde sig ett namn som
framstående geograf, inblandad i Kbmmunen, men
lyckades fly, senare professor vid det fria
(socialistiska) universitetet i Bruxelles. Har skrifvit
en väldig »Allmän geografi», som anses vara
tidens främsta verk i sin art. Har också skrifvit
en mängd anarkistiska artiklar samt förord till
Bakunins och Krapotkins böcker. En genial
vetenskapsman, hvars åskådning genomströmmas
af ideal människokärlek. Har nog varit, jämte
en släkting, Elie Reclos, modell för
framtids-familjen af arbetare-tänkare i Zolas »Paris».
själfva statsidén, mot
lagstiftning, parlament o. s. v.,
omöj-liggöres själfklart hvarje
prak-tiskt-politiskt samarbete mellan
förstörelsens apostlar och dem,
som sträfva för att
arbetarklassen skall för sina syften
omdana lagstiftningen och allt mera
sätta sig i besittning af
statsmakten.
Krapotkin blef under dessa
år, jämte sin kamrat på
vetenskapens fält, geografen Elisée
Reclus — som vi förut mött
bland de första fångarna från
Kommunen — ledare för en
anarkistisk rörelse i Frankrike,
och deras idéer vunno icke.
ringa spridning särskildt i de
sydöstra och södra provinserna.
År 1880 höllo anarkisterna
små kongresser i Bruxelles, Lyon
och Jura, år 1881 en
intematio-nel kongress i London och 1882
en liknande i Genève. Allt
våldsammare åsikter gjorde sig
gällande, man förkunnade
»handlingens propaganda», d. v. s. de
enskilda partikamraternas fria
guerillakrig med hvilka medel
som hälst, var det så med dolk,
dynamit eller simpel stöld, mot
det bestående samhällets orätt-
visor.
Men härmed var vägen öppnad för polisen att fiska i det allt mera
grumlade vattnet, där nu förbrytarvärlden kunde smycka sin osociala
handtering med den sociala revoltens färger. En f. d. revolutionär vid
namn Andrieux hade gått i bourgeois-republikens tjänst och stigit till
polisprefekt i Paris. Han fann det vara en god idé att söka spela ut
anarkismen mot det under bildning varande socialistiska
arbetarpartiet. Officielt motiverade han denna vackra tanke så, att samhället
hade nytta af att de samhällsupplösande lärorna drogos fram i dagens
fulla ljus i all sin nakenhet och revolutionära renhet. Andrieux har
senare, då han fallit i onåd hos regeringens ledande män, skrifvit en bok,
»En polisprefekts minnen», där han öppet omtalar hur han 1880 skaffade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
