Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
del anarkistiska organisationer,
men ingalunda att dessa hade
något att göra med den längesedan
upplösta Intemationalen.
Krapot-kin dömdes till 5 års fängelse och
10 års polisuppsikt. Det var en
uppenbar och skamlös
rättskränk-ning, föröfvad i rättens
missbrukade namn.
Men anarkistprocessen 1883 i
Lyon fick dock icke den
agitatoriska och historiska betydelse som
socialistprocessen 1878 nått. Ty
anarkismen svarade icke mot
något tidens djupaste behof, den var
ett upplösande, splittrande element,
där arbetarrörelsen kräfde för
varaktig framgång att få in i sig mera
fasthet, sammanhållning och disciplin.
Jules Guesde stod emellertid
vid 1880-talets ingång som den
franska arbetarrörelsens främste
man. Han hade gifvit den dess
program och dess nya formler, han
hade med samma logiska
skärpatill-bakavisat de moderata
kooperatörernas sociala kvacksalfverier och
de anarkistiska sken-revolutionära
locktonerna. Efter hans namn
kallades också allmänt detta första
modäma arbetarparti i Frankrike:
guesdistema.
Detta parti stod nu redo att
göra sin gärning, samtidigt som
bäraren af den gamla
revolutionära traditionen från
sammansvärjningarnas och barrikadernas
glansdagar, Auguste Blanqui, gick bort
från skådebanan, 76 år gammal. Vi ha sett honom ända sedan
barrikaderna 1830 allt emellanåt skymta fram vid de flesta resningsförsök eller
större politiska processer. Redan 1840 dömd till döden, men benådad
till lifstidsfängelse, satt i frihet af februarirevolutionen 1848, men åter
inspärrad efter 15 maj, med korta frihetsperioder under käjsardömet,
åter dömd till döden för sin anpart i resningen 31 okt. 1870, under
Kommunen fängslad som gisslan, den 15 febr. 1872 dömd af en
EDOUARD VAILLANT.
I84O—.
Född i Vierzon, studerade naturvetenskap och
medicin, först i Paris sedan vid tyska
universi teter, där han blef bekant med den tyska
socialismen och dess filosofi. Medlem af
In-ternationalen, under Kommunen
undervisnings-minister, genomförde skolornas skiljande från
kyrkan och böljade upprättandet af
yrkesskolor. Lyckades fly till London, dömd 1872 i
Versailles till döden. Återvände 1880 efter
amnestin till Paris, där han blef en af
blan-quisternas ledare och snart nog deras främste
man. Valdes 1887 in i Paris’ municipalråd,
var 1889 iransk ordförande på den
internationella marxistiska kongressen i Paris, där
hans vänner Liebknecht och Guesde hade
ledningen. Valdes 1893 bland Paris’
riksdagsmän, en plats som han sedan alltjämt behållit.
Varmt intresserad särskildt för arbetarskydds*
lagstiftning. Vid klyfningen 1901 jämte Guesde
hufvudledaren för den anti-ministeriella,
revolutionära flygeln af deu franska
socialdemokratin (»Unité socialiste révolutionnaire»).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
