- Project Runeberg -  Socialdemokratiens århundrade / Band 1. Frankrike, England /
332

(1904-1906) [MARC] Author: Hjalmar Branting
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

där förföljd och öfverfallen. Man bedrog honom på en utfäst belöning
och sökte äfven beröfva honom äran af hans uppfinning. Ensam och
olycklig dog han 1803 i yttersta armod på fattighuset i Nottingham.

Bättre gick det Richard Arkwright, som 1769 fick patent på en
spinnmaskin, drifven med vattenkraft, hvartill han också tagit idén från
Highs. Arkwright var i sin ungdom barberare, men sysslade också med
mekaniska försök. Äfven han blef i början förföljd, men han lyckades
få förläggare för ett bomullsspinneri i Nottingham, på hvilket han
tjänade en förmögenhet. Han dog 1792 som baronet och lämnade 9
millioner efter sig. Väfvaren Samuel Crompton gjorde 1785 en
kombination af jenny’n och vatten-spinnmaskinen, som han kallade »mulåsnan»
(som bekant en bastard af häst och åsna).

Nu fingo väfvame fullt upp af garn, och det kom för dem en kort
gyllene tid, då de kunde förtjäna ända till 100 kr. i veckan. Men
spin-narnes goda tid var ute, deras lön sjönk till l/8 °ch än mindre af hvad
den varit. Jenny’n hade trängt undan »långrocken», och »mulåsnan»
trängde ut jenny’n. Spinnarne måste börja söka sig in till de nyanlagda
fabrikerna, och arbetslöshetens hemska spöke böljade visa sig, varslande
om de mörka tider som förestodo.

Nu måste det gälla för väfningen att icke låta sig öfverflyglas af
spinnmaskinerna. Uppfinname utveckla en feberaktig ifver, patenten följa
slag i slag, och resultatet af all denna hjärnornas kamp för att uppfylla
produktionens kraf blir att 1785 också uppfinnes den första mekaniska
väfstolen. Uppfinnaren var en präst, Edmond Cartwright.

Nästa steg måste nu bli att finna en fullt lämplig kraft att drifva de
nya maskinerna, en kraft som kunde användas hvar som hälst och var
jämn och billig. Hvad tidens nya industri kräfde fick form i den skottske
instrumentmakaren James Watts epokgörande förbättringar af
ångmaskinen. — År det icke betecknande för hur alla dessa stora framsteg så
att säga lågo i luften, hade sina förutsättningar färdiga, att af dessa fyra
uppfinnare en var instrumentmakare, en barberare, en präst och en
väf-vare; ångbåtens fader Robert Fulton var till yrket guldsmed! Och hvar
och en af dessa bygga på föregångares arbete. Det är tiden själf som
verkar genom dem, icke de som från någon outransaklig storhets höjd
omdana tiden.

Samma förut nämnda år 1785, ett märkesår i den industriella
revolutionens historia väl så viktigt som 1789 i den politiska revolutionens,
användes första gången ånga i ett bomullsspinneri i Nottinghamshire.
Få år därefter var den gamla sociala ordningens upplösning i full gång.
De små hemmen på landet med deras idoga flit måste utrymmas.
Kvinnor och barn slukades af maskinspinnerierna, männen försökte en tid
fortsätta som handväfvare med uppgifvande af sitt lilla jordbruk, men
denna kamp mot de nya fabrikernas produktiva öfvermakt var hopplös,
lönen sjönk med fruktansvärd fart, och det dröjde ej länge förrän den
ene efter den andre af dessa handväfvare måste gå från hus och hem

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:18:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hbsda/1/0339.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free