Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Qodwin var född 1756 i London och var i sin ungdom frikyrklig predikant Studiet af
det franska upplysningstidehvarfvets filosofer förde honom bort från denna ståndpunkt och öfver
till en konsekvent vetenskaplig åskådning efter vetenskapens dåvarande ståndpunkt Han nedlade
sin befattning och slog sig fram som skriftställare, länge kämpande mot bitter nöd. Ar 1796
gifte han sig med en högt begåfvad förkämpe för kvinnoemancipationen, Mary Wollstonecraft,
som emellertid dog redan följande år.
Småningom lyckades Qodwin samla kring sig en krets af unga framstående lärjungar, bland
hvilka Shelley slöt sig närmast till mästaren. Som prof på Godwins ståndpunkt och stil må
hänvisas till hans 1793 utgifna skrift: »Om politisk rättvisa». Här angriper han lidelsefullt all
bestående auktoritet, kungadömet, kyrkan och kapitalismen, liksom allt moraliskt och religiöst
tvång. »Ordet kung», heter det, »är en graf för all mänsklig värdighet, ett monument öfver
människosläktets vanvett, feghet och lumpenhet.» Men allt det onda som kungadöme,
prästbedrägerier och strafflagar frambragt är småsaker i jämförelse med det, som härflyter ur
privategendomen. Den är skuld till olikställigheten mellan människorna och därmed till de flesta brott
och laster. Dock anser Godwin att en ganska lång andlig utveckling måste gå förut, innan
den kan falla och aflösas af fullständig kommunism. Under denna framtidens samhällsordning
skall emellertid den fria själfbestämningen ingalunda upphäfvas, utan tvärtom skall hvarje enskild
ha full frihet att göra och låta hvad han vill, äfven att samla egendom, ifall han skulle finna
något nöje i sådan dårskap. Teknikens fullkomning skall skapa öfverflöd för alla och göra de
enskilda oberoende af gemensamhetslifvets skuggsidor, äfven af äktenskapet, som kommer att
aflösas af fria vänskapsförbindelser, i hvilka könsmomentet träder i bakgrunden som något trivialt.
Det samhälle Godwin drömmer om afspeglar ur flera synpunkter
hans samtids kapitalism, men i idealiserad och förskönad gestalt. Ty
äfven kapitalismen betraktade ju staten blott som ett nödvändigt ondt
och afvisade hvarje inblandning i individernas fria täflan. Godwins
anarkism är så tillvida blott den yttersta konsekvensen af kapitalismen
— men på samma gång den skarpaste motsättning till densamma, ty
han vill ha frihet för alla samhällets medlemmar. Socialismen som utopi
var alltså tidigare färdig i England än i Frankrike — Godwin är
föregångare till Saint-Simon och Fourier.
En särskild sida af Godwins författarskap upptages af hans polemik
mot Malthus och dennes lärjungar. Han skref äfven några romaner. En
liten plats som tjänsteman, som han längre fram fick, hjälpte honom ur
de värsta pänningebekymren. Han afled 1836 i London.
Tidens luft var f. ö. mättad med socialistiska ansatser och projekter.
Den skotske professorn William Ogilvie utgaf 1781 (anonymt) en skrift,
hvari han förordade jordens nationalisering. Vancouver utvecklade 1796
ett förslag till obligatorisk folkförsäkring. Robert Owens beundransvärda
försök att skapa en socialistisk oas midt i kapitalismens öken kräfver sitt
särskilda kapitel. Här skola vi nu till sist betrakta hur den revolutionära
stämningen framträdde i tidehvarfvets poesi.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
