Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och hans förnäma bidragsgifvare gapade en klyfta — den som drar
skiljegränsen mellan filantropi och socialism, mellan välgörenhet och
rättvisa. År 1824 begaf sig Owen därför gärna på en agitationsresa till
Amerika för att se till huru hans idéer skulle mottagas i den nya världen.
Han uppsökte en plats, som syntes enkom ägnad till utgångspunkt
för ett koloniseringsföretag sådant han hoppades på. En frireligiös
predikant från Wflttemberg vid namn Rapp hade 1803 utvandrat i spetsen
för sin menighet, på c:a 700 personer och i Pennsylvanien grundat
»Har-mony Society» på den urkristna kommunismens principer. Denna grupp
af flitiga och förnöjsamma människor gjorde snart den ödemark, där de
slagit sig ned, till ett blomstrande och rikt litet samhälle; icke minst
förtjänade de på att sälja den starka körsbärslikör de tillredde på
gammalt schwabiskt vis. Småningom infördes celibat, och 1814 utvandrade
»harmonistema», som sekten kallades, vidare åt vester till Indiana, där
de vid Wabash-floden uppodlade ett nytt nybygge.
Detta landområde, på c:a l1/* kvadratmil, köpte nu Owen med
vänners tillhjälp för 140,000 dollars. Harmonisterna återvände till
Pennsylvanien, där de småningom smälte hop till ett rikt brödraskap af gamla;
»fader Rapp» själf dog 1847. Men Owen annonserade efter nybyggare
för sitt »New Harmony», som han kallade kolonin, och inom kort hade
han där en grupp på 900 personer. Praktisk man som han i all sin
utopism alltid var, ville han icke att kolonisterna skulle ögonblickligt gå
öfver till fullständig kommunism; samfundet skulle t. v. styras af en
komité på 8 personer, bestående af dem som lämnat de största bidragen
till det gemensamma bästa. Först efter ett par års pröfvotid, då
med-lemmarne beredt sig och fått riktig kännedom om de nya
samhällsprin-•tipema, skulle kolonin börja tillämpa full själfstyrelse och
egendomsge-menskap under allas likställighet.
Owens förhoppningar blefvo emellertid svårt gäckade. När han 1826
återvände efter ett besök i Europa fann han sin koloni splittrad af
religiösa stridigheter, hvarjämte äfventyrare och lättingar bland kolonistema
knotade öfver att man icke genast gjort allt till allmän egendom. Owen
gaf efter och införde fullständig kommunism, men det gjorde saken icke
bättre, blott att klagomålen nu utgingo från de arbetsamma. Den ena
gruppen efter den andra skilde sig ut och frestade lyckan på egen hand,
men utan synnerligen större framgång, och efter ett par års pinsam kamp
med svårigheterna måste Owen erkänna för sig själf, att hans försök
slagit fel och att hans kommunism i hvart fall icke lät sig tillämpas
med det människomaterial, som han haft till sitt förfogande i »New
Harmony».
Men han kände sig trots detta nederlag ingalunda som en slagen
man. Han hade ju själf från början sett svårigheterna och satt sitt hopp
mest till ett kommande släkte, som fostrats från barnaåren till samverkan
och gemensamhetslif. Och detta hopp blef nu grundvalen för hans
fortsatta agitation.
* *
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
