Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Borgarklassens och arbetarklassens radikalism
(»chartismen»).
Godsägarväldet måste störtas. — Den borgerliga frihetskampens period. — Cartwrights
val-reformprogram. — Reaktionens orgier under Georg III. — Reform-agitatorerna: Hardy, Burdett,
Hunt. — William Cobbett, den förste socialdemokraten. — Blodbadet på Peterloo-toiget. —
Krisen tillspetsas. — 1832 års valreform. — Missräkning. — »Fattigmans försvarare». —
»Char-tan» proklameras. — En »knif- och gaffelfråga». — Petitioner och folkriksdag. —
Revolutionära rustningar. — Parlamentet afvisar. — Förföljelser. — Storstrejksförsök: »den heliga
månaden». — Frihandelsagitationen. — Carlyle. — O’Connor och den 10 april 1848. — Char-
tismens stjärna sjunker.
Den industriella revolution, som i grund ombildat samhället,
skapat en ny klass af kapitalister och ett kolossalt proletariat, måste
själfklart också sträfva till en ny statsordning, som svarade mot de
sociala maktförskjutningarna. Godsägaradeln hade dittills enväldigt
be-herrskat både öfver- och underhus, den hade rådt öfver lagstiftning och
förvaltning, öfver landets hela inre och yttre politik. Valkretsindelningen
var vanvettigt föråldrad; små landsbyar, där ortens godsägare var
enväldig — de s. k. »ruttna köpingarna* — hade egen parlamentsledamot,
medan de nya stora industristäderna som Manchester, Birmingham,
Sheffield o. a. saknade all representation, och andra städer efter de gamla
bestämmelserna blott hade ett löjligt litet antal valmän.
Dessa medeltida former för statsstyrelsen måste sprängas för att
samhällets nya krafter skulle kunna utveckla sig fritt. Tiden från 1770-talet
till parlamentsreformen 1832 är därför i England den borgerliga
frihetskampens period, då kapitalismen uppträder som politisk radikalism och
iycker arbetame med sig i kamp för demokratiska reformer. Om
kapitalismens frihetsideal visserligen i första rummet betydde fri konkurrens
och fri utplundring af värnlös arbetskraft, så saknades dock ingalunda
män, hvilka sågo frihetskrafvet i mera ideel mening.
Nordamerikas frigörelse 1776 från det reaktionära moderlandet följdes
med liflig sympati af Englands radikaler, hvilka af hjärtat hatade Georg
III:s ljusskygga despotism. En bland dem, skriftställaren och majoren
vid landtvämet Cartwright — en bror till uppfinnaren af den mekaniska
väfstolen — framlade ett förslag till parlamentsreform, hvilande på fyra
punkter: allmän rösträtt, fri valbarhet, hemlig röstgifning vid valen ocb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
