Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utsäde af socialistiska tankar spirade nu upp, och fackföreningarna, som
1824 fått laglig rätt att existera, rycktes ur sin skråmässiga isolering.
En del radikaler, som förblifvit den allmänna rösträtten trogna, slöto sig
till arbetame, och så framträdde nu århundradets första
socialdemokratiska rörelse.
Denna fick till en början ett mera trefvande uttryck i flygskrifter och
upprop, men framför allt i tidningen The Poor Mans Guardian,
»Fattigmans försvarare», som bar undertiteln »Ett veckoblad för folket,
upp-rättadt mot lagen för att pröfva hvad makt förmår mot rätt». Denna
tidning, som utgafs 1831—35 af irländaren Bronterre O’Brien, riktar sig
med ungdomlig glöd och medryckande talang främst mot kapitalismen.
»Faller egendomen, så faller kungadömet af sig själft», hette det, och
en annan gång skref han: »Då nu adliga ömar och kyrkliga gripar äro
för svaga att ensamma försvara sitt rof, ha de gifvit plats åt en skara
hungriga korpar, så att de också med riktig fröjd få hacka i er.» Eller:
»Om arbetaren kan frambringa för 30 sh. och icke svälter ihjäl på
1 sh., så anser kapitalisten att han har rätt till de 29. Det är engelsk
frihet 1»
Det första parlamentet efter 1832 års valreform dref själft genom
sin arbetarfientliga hållning folkrörelsen ut i socialistisk riktning. En lag
om barnarbetets reglering, som antogs 1833, stannade långt bakom de
blygsammaste anspråk och genomfördes långsamt eller icke alls. Lagens
betydelse ligger uteslutande i att den blef utgångspunkt för det första
tillsättandet af fabriksinspektörer, bland hvilka många med
beundrans-värdt nit och oförskräckthet blottade de hemska missförhållanden, som
kapitalismen skapat. Arbetames kraf på 10-timmars-dag ville man
däremot ej höra talas om. Men ännu långt mera förbittrades arbetame
genom utfärdandet af den redan omtalade 1834 års fattiglag, som kastade
den medellösa befolkningen in i de nya »arbetshusen» — »skräckens hus».
Och midt uppe i allt detta kom krisen igen, som denna tid hvart ll:te
år på sitt sätt löste den kapitalistiska »öfverproduktionens» svårigheter.
Mot denna sociala bakgrund var det nu »chartismen» reste sig som
det samlade uttrycket för folkets politiska och sociala kraf. Hur starkt
de senare redan från början voro med, framgår af den gamle William
Cobbetts svar, då en liberal tidning beskyllde honom för att »godt om
öl och fläsk» var hans enda kännemärke på goda politiska förhållanden.
— »Ja», sade han, »om man därtill lägger bröd, ordentliga kläder, linne
för kvinnorna, skor, strumpor och hattar, fönster i husen, sängar och
sängkläder, ett afträde i hvarje hus — lägg till allt det, så har bladet
rätt. Det är för mig tecken på goda politiska förhållanden. Och jag
afskyr af hjärtans grund de liberala, hvilkas program tala om andliga
njutningar, medan de arma stackame under deras herravälde dö af hunger
och elände.»
Cobbett själf hann icke få se mycket af den rörelse han förberedt;
han dog 1835. Irländaren advokaten O’ Connor, som valts till parla-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
