Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid gudstjänsterna eller
gåfvo sig ut till de
stora godsen och
begärde mat. Det kunde
nog också hända att
hungrande skaror togo
hvad de ej fingo
godvilligt och att den
röda hanen fick utgöra
finalen på
plundrings-scenema.
Regeringen sände
ut polis och militär,
häftiga
sammanstötningar förekommo, och
blod flöt. En mängd
af rörelsens ledare
häktades, bl. a. dömdes
författaren Thomas
Cooper, som var ifrig
chartist, till 2 års
fängelse. Men det var
dock icke den väpnade
styrkan, som kväfde
denna rörelse — det
var svälten. Den fick
hastigt nog bukt med
generalstrejken. Den
»heliga månaden»
visade sig vara ett
för-feladt kampmedel.
På detta nederlag
följde en tids
afmatt-ning, särskildt i
jämförelse med den allt
kraftigare agitationen
motspannmålstullarna.
En rad af chartismens
bästa män samlade
dock
ännualltjämtmas-sorna kring sin
kritik af samhällseländet och dess orsaker. A fair days wage for a
fair days work — en ärlig dagslön för ett ärligt dagsarbete — var den
fordran de satte mot det ensidiga frihandelsevangeliet, och deras
agitation hade nog icke ringa andel i att 12-timmars-lagen af 1844 för kvin-
RICHARD COBDEN.
Frihandelns främste apostel.
1804—1865.
Son af en fattig bonde i Sussex växte han upp som
herdegosse, utbildade sig genom själfstudium, blef handelsbiträde
och 1832 delägare i en kattunfabrik i Manchester, som han
sedan blef chef för. Stiftade 1839 »Ligan mot
spannmålstullar», valdes 1841 in i underhuset och satte följande år jämte
kväkaren John -Bright i gång en våldsam agitation öfver hela
England mot spannmålstullarna; dessa föllo 1846. Hans
vänner inom den rika bourgeoisin förärade honom till tack en
hedersgåfva pä c:a 1V2 million kr. Cobden dref
frihandels-läran konsekvent Öfverallt; staten fick icke gripa in i det
ekonomiska lifvet, och fackföreningar voro »grundade p& brutalt
tyranni och monopol». Hans åskådning är typisk för den
ytterligtgående privatkapitalismen, den 8. k. Manchesterskolan.
Politiskt var han liberal, vän af fred, skiljedom och
afväp-ning. Han afslog anbud att inträda i regeringen och satt
som representant för Rochdale till sin dod. År 1866
stiftades i London en Cobden-klubb, som genom skriftspridning
verkar i alla länder för frihandelns och den fria
konkurrensens läror.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
