Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
häri, i det de förklarade
sig vara afgjorda
motståndare till dylika
metoder att »fördrifva
råttor» på.
Det tillsattes nu en
kunglig
undersökningskommission. Samtidigt
visade ett rättsligt utslag
stämningen bland de
härskande klasserna. \ ett
bedrägerimål mot en
kassör vägrade domstolen
att lämna föreningskassan
något rättsskydd,
emedan den samlats, om icke
i olagligt syfte, så dock
för att kringskära
näringsfriheten! De 4 å 5 mill.
kr., som Englands
fackföreningar redan på
1860-talet ägde, voro alltså
prisgifna åt förste bäste,
som kunde komma åt att
tillegna sig dem!
I denna svåra
situation fingo emellertid
fackföreningarna nitiska och
skickliga försvarare.
Juristen Frederic Harrison
och prof. Beesly
uppträdde för dem i pressen,
och i parlamentet talade
en af de kristna
socialisterna, domaren Tom
Hughes, kraftigt för deras sak.
Inför kommissionen
bevisades ovedersägligt att fackföreningarna icke kunde göras ansvariga
för enskilda medlemmars tilltag. Harrison och Hughes fordrade
följaktligen slopandet af alla undantagsbestämmelser rörande arbetarföreningar,
och den nyvunna politiska rösträtten kom här väl till pass. »Juntan»
manade arbetame att öfverallt tillspöija kandidaterna om deras ställning
till fackföreningsfrågorna. De liberala segrade vid valen, och den liberala
regeringen måste, ehuru motvilligt, lofva ett lagförslag om rättsskydd för
fackföreningarnas kassor.
BEATRICE WEBB, f. POTTER.
i853(>)-
Utgången ur en bekant radikal familj, uppfostrad under
personlig påverkan från Herbert Spencer, lämnade hon på
1880-talet sin eljest gifna umgängeskrets och slog sig ned
i östra Londons arbetarkvarter. Hon biträdde Charles
Booth för hans bok om »Folkets lif och arbete», agiterade
för bättre bostäder, studerade »utsvettningssystemet» och
skref en bok om den kooperativa rörelsen. Gift 1892 med
Sidney Webb utarbetade hon jämte honom
fackföreningarnas historia. Kunskapsrik och klartänkande är hon på
åtskilliga sociala områden en auktoritet. Till sin
personlighet skildras hon som en »lugn och glad kvinnlig kvinna»
med utprägladt konstsinne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
