Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derna talat till de
frysande och svältande
skarorna om
sammanslutningens nödvändighet Men nu kom
slumpen dem till hjälp.
En tvist om
timbetal-ningen i South West
India Docks ledde till
en lokal strejk den 12
aug. Ben Tillett, som
var där, kallade Burns
och Mann till bistånd,
och nu bredde sig
strejken öfver hela
norra hamnen. Inom 3
dagar hade 10,000 man
nedlagt det ovissa och
uselt betalda arbete,
som de eljes slogos
om vid dockportarna
hvarje morgon. De
bättre ställda
skepps-stufveriarbetarne, som
redan hade två goda
föreningar, slöto sig
till strejken, och efter
en vecka låg allt
arbete nere i Londons
hamn.
Med enastående
organisationstalang
och uthållighet ledde
John Bums och hans
medhjälpare
jättestrejken. I processioner på
100,000-tal drogo de
strejkande och deras
vänner genom gatorna.
På höga pikar buros
små svarta bröd: »dockarbetarens frukost», eller ett par skifvor bröd och
en sill: »dockarbetarens middag». Folk kom ut från butiker och kök
och utdelade lifsmedel; i alla samhällsklasser gaf sig till känna en
enastående sympati för dessa samhällets styfbam, insamlingen till de
strejkande gaf nära 1,800,000 kr., däraf 500,000 ensamt från Australien.
ANNIE BESANT.
1847—.
Af irländsk familj, bortgift vid 20 års ålder med en präst, men
lärde känna den fria tanken och skildes från sin man 1875.
Ägnade sig nu ifrigt åt ateistisk propaganda, tillsammansmed
den bekanta radikalen och fritänkaren Charles Bradlaugh. På
1880-talet närmade hon sig socialismen» verkade som
skolråds-medlem för praktiska reformer, men tog sig som agitator och
i sin lilla tidning The Link (»Länken») särskildt an de
arbetande kvinnornas sak. Tändsticksarbeterskornas strejk 1888
ledde hon till ett lyckligt slut. Hennes impulsiva natur lät sig
tyvärr snart därpå helt upptagas af teosofins religiöst-etiska läror,
hon blef lärjunge åt och försvarerska af fru Blavatsky och är
efter dennas död den teosofiska mysticisinens öfversteprästinna.
Har under agitationsresor för teosofin äfven besökt Sverge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
