Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
doktrinerna som oinskränkta segerherrar under Cobdens och Brights
fälttecken.
Chartismen hade skenbart försvunnit, men de revolutionära rörelser,
åt hvilka den gifvit politiskt uttryck^ sträckte sina verkningar på samhället
långt utom arbetames krets. Känslan af broderskap och solidaritet med
de arbetande och lidande klasserna vaknade hos landets bästa. Vi ha
redan hört Carlyles mäktiga stämma ljunga mot kapitalismens
människo-mördande teorier, vi ha sett skyddslagstiftningen för industrins arbetare
taga sina första steg, byggande på samvetsgranna och ärliga
undersökningar af en rad parlamentskommittéer om arbetarklassens ställning —
undersökningar på hvilka Engels kunde grunda sin förut nämnda bok
och som gåfvo Karl Marx materialet till de historiska partierna af hans
»Das Kapital». Vi ha "sett de första kristna socialisterna, direkta
fortsät-tare af Carlyles verk, göra sin insats till ombildning af den allmänna
meningen inom bourgeoisin, ej minst genom att våga taga upp själfva
det afskydda och fruktade socialistnamnet
Förändringen, £om i stillhet försiggår mellan 1850 och 1880, från
chartismens utslocknande till socialdemokratins nya framträdande, kan
mätas icke minst på utvecklingsgången hos några af landets ledande män.
Då de liberales store ledare Gladstone dog i maj 1898, skref
socialdemokraten Keir Hardie i sin Labour Leader: »Hade han varit född ett
halft århundrade senare än han var, står det för mig höjdt öfver hvarje
tvifvel att William Gladstone med sin skarpa insikt om dagens kraf och
sitt förstående af tidens anda skulle ha ställt sin talang lika hänsynslöst
i socialismens tjänst som han nu satte in den för frihandelns sak.
Friheten var för honom den enda värdefulla förutsättningen för
människo-lifvet; egendom och allt annat var för honom underordnade hänsyn.»
Omdömet är betecknande därför att i Gladstones politiska
verksamhet, hans fortgående utveckling från höger till venster, afspeglar sig en
hel tidsrörelse i England.
Som son till en rik köpman hade han växt upp i konservativa
åskådningar. Han hade som ung bevittnat utan sympati den radikala
folkrörelse, som mynnade ut i chartismen och frihandelns seger, han hade
varit motståndare till valreformen af 1832, som gaf medelklassen det
afgörande inflytandet på underhuset. Men redan under behandlingen af
lagen om slafveriets afskaffande i Englands kolonier yttrade han: »Jag
betraktar icke egendomen som en gifven och oföränderlig sak. Den är
en samhällsprodukt. Lagstiftningen har skänkt den, och lagstiftningen
kan åter upphäfva den.»
Från denna åskådning vek han icke sedan. Ingen engelsk statsman
har förfäktat och genomfört lagar, hvilka gripit så starkt in i
äganderätten. Från konservativ motståndare till det kapitalistiska
Manchester-partiet blef han anhängare af den fria konkurrensen och hvad därtill hör,
men för att sluta på gamla dagar bland de radikaler, hvilka kräfde
statens mäktiga medverkan för genomförande af vidtgående sociala om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
