Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Englands»
lefnadsfriska folk var
förnedradt till själlösa
beståndsdelar af ett evigt
snurrande maskineri,
till trasiga, smutsiga,
okunniga, råa,
försupna, hålögda
lungsotsproletärer. Här måste
en rensning ske af
land och luft, folket
måste få hälsa och
skönhet igen. Från
enbart konstkritiker
blef därför Ruskin från
1860-talet social
reformator och inledde ett
stormangrepp på den
härskande
kapitalismen, storindustrin och
fri-konkurrensen. Man
har jämfört Ruskins
litterära position i
England med Victor
Hugos i Frankrike under
senare delen af dennes
lefnad, och man kan
då förstå hvilket
intryck detta hans
uppträdande skulle göra
bland Englands
bildade klasser. Hos
honom lågade en
profets vrede, besläktad
med hans vördade
mästare Carlyles,och
hänsynslöst svingade han
gisslet öfver
pänningkrämarne, som gjort
skönhetens tempel till
en röfvarkula. Men
i hans blåa ögon lyste på samma gång en nästan barnslig vekhet,
en innerlig människokärlek. Han var en af de sällsynta karaktärer, som
hungra och törsta efter rättfärdighet, och då han fått upp ögonen för
 |
| CHARLES DICKENS. 1812—1870. Född i Landport, där fadern var skrifvare, måste han som nioårig gosse arbeta i en blanksmörjefabrik, när fadern, som flyttat till London, bysattes för skuld. Det blef dock sedan något bättre för familjen, så att Charles kunde få en smula skolgång och sedan komma som stenograf och skrifvare till en advokat. Härifrån kom han in i pressen, och slog sig 1837 igenom med sin dråpligt humoristiska »Pickwick-klubben». Samma år öppnade han med »Oliwer Twist», en kraftig teckning af massornas elände, raden af sina sociala romaner: »Nicholas Nickleby» (mot det usla skolväsendet), »Martin Chuzzlewit» (mot hyckleriet), »David Copperfield», »Bleak house» (mot rättskipningen), senare »Hårda tider» (en gripande skildring af fabriksarbetarelände och en hvass satir öfver kapitalistiskt hyckleri), »Lilla Dorrit» m. fl. Dickens var en skarp iakttagare, hade ett känsligt och varmt hjärta för de lidande och förstod att öfver äfven de sorgligaste skildringar breda humorns försonande slöja. På sina äldre år uppträdde han med lysande framgång i England och Amerika som föreläsare af sina egna arbeten. Han ligger begrafven i »Skaldernas vrå» i Westminster Abbey. Hans böcker, som öfversatts på alla språk, ha öfverallt hört till de mest lästa, men blott i England ha de verkat som sociala agitationsskrifter vid sidan af det intresse och det nöje de väckt som människoskildringar. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
