Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lagdt kapital, bedrifves nu af aktiebolag, hvilkas aktieägare kunde utlösas af staten likaväl som
aktierna dagligen byta ägare på fondbörsen.
Därtill kommer att staten för bok och kontroll öfver nästan all industriell verksamhet, som
den icke ännu öfvertagit själf. Och denna registrering är ingen blott formalitet, det öfvas en
ofta sträng och detaljerad tillsyn. Staten föreskrifver arbetames ålder och arbetstid, lokalernas
luft- och ljustillgång, värmegrad, tvättrum, fridagar, måltidsraster, hvar, när och hur lönerna
skola betalas, hur farliga maskiner eller grufhål skola kringbyggas, hur arbetsplats och verktyg
skola rengöras och repareras. Det är föreskrifvet i hvilken inpackning vissa varor måste föras i
handeln, för att hindra den enskilde kapitalisten att missbruka sin ställning. Öfverallt bevakas
och inskränkes hans verksamhet, på det att icke den ur privat girighet härflytande anarkiska
konkurrens, hvilken vid 1800-talets början utgafs som den enda och ofelbara principen för social
verksamhet, skall totalt förstöra hela samhället. Och till allt detta ha »praktiska» personer
medverkat, hvilka i sin okunnighet om all vetenskaplig samhällslära högt förkunnat att socialismen
är den enfaldigaste af alla drömmar!
,;-J Men väl så viktigt som statens verksamhet till att draga till sig och
kontrollera produktionen har i England den s. k. mimicipalsocialismen
varit. På den vägen har redan en väldig »socialisering» af produktion
och allmän tjänst ägt rum, och rörelsen växer år från år. Tendensen
är i England ingalunda ny och hyllas äfven i kretsar, hvilka icke alls
vilja erkänna sig som socialister, men den har särskildt drifvits fram och
systematiserats af »fabiema» i början på 1890-talet. »Här går den
kortaste vägen till socialdemokratin», sade Sidney Webb.
Municipalsocia-lismens program kan sammanfattas i dessa punkter:
1. Jordräntans indragning till kommunen, som använder den till kostnaderna för
undervisning och hälsovård.
2. Vatten, gas, spårvägar, saluhallar, hamnar o. s. v. öfvertagas direkt af kommunen, som
betalar arbetame bra och betjänar allmänheten billigt, i stället för att låta mellanhänder utsuga
bägge parterna.
3. Kommunen gör sitt inflytande gällande i syfte att införa i samhället goda arbetsvillkor,
med minimilön och maximal arbetstid.
Londons grefskapsråd delar med kommunalstyrelsema i Glasgow,
Manchester och andra stora industricentra äran att ha gått längst på
municipalsocialismens väg. London använder årligen c:a 70 mill. kr. för
allmänna ändamål; skolväsendet har satts i godt skick, och frågan om
fattiga skolbarns bespisning står på dagordningen. Ett särskildt
arbetsdepartement leder direkt ett flertal af stadens arbeten och tillser, när
entreprenörer ännu förekomma, att fackföreningarnas lönetariffer följas. Då
London öfvertog spårvägarna, nedsattes grundtaxan från 2 till 1 och
sedan till V, penny; samtidigt höjdes personalens lön, och deras
arbetstid förkortades — och ändå förtjänade staden första året nära 1 mill.
kr. på sina spårvägar.
Äfven direkt ha engelska kommuner måst gripa sig an med
bostads-nöden, ty i alla storstäder vittna ännu osunda, öfverbefolkade hyres-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
