- Project Runeberg -  Språkliga intyg om hednisk gudatro i Sverige /
9

(1878) [MARC] Author: Magnus Fredrik Lundgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Gudarne i allmänhet - Gud

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gud.

Detta ord, fsv. gup, i några enstaka fall gop, *) som
altsedan kristendomens införande användts för att beteckna det
högsta väsendet, stammar från urminnes heden tid. Detta
framgår redan af öfverensstämmelsen med öfriga germanska språk,
hvilka samtliga äga motsvarighet härtill. Af ålder var ordet
neutr. i likhet med med flere andra, i isl. förekommande
hedniska uttryck för de högsta makterna såsom regin, ráð, bönd
Jiöpt; användt i kristen mening blef det mask. En antydan
om dess forna kön ocli därmed oek om dess hedniska ursprung
fins dock däri, att det sv. ordet lika litet som det isl. gud
erhöll det mask. nom. märket. Det ursprungliga könet kvarstod
dessutom i det äldre språket stundom, då fråga var om
hednisk gud, såsom synes af pl. haipin gup, Guta Saga I; såsom
neutr. användes ock afgup (Edq. II, 107). Leffler har i
“Hedniska edsformulär i äldre Vestgötalagenu visat, att i de på flere
ställen i denna lag förekommande uttrycken sva se mær gud
hull och bipia sva sær gup hull adj. är att fatta såsom neutr*
pl., och att dessa formulär — naturligtvis på nytt sätt
uppfattade — måste hafva till ordalydelsen bibehållits från den tid,
då de hedniska gudamakterna anropades såsom vittnen vid eders
afläggande. En på likartadt sätt från heden tid kvarstående
stelnad pl. form har man utan tvifvel äfven att med Leffler
finna i det på några sv. runstenar förekommande kup hialbin
samt beslägtade uttryck, hvarest verbets form enklast låter
förklara sig såsom 3 pers. pl. konj. (se Bugge, Rökst. s. 25, 145).

I tyska språk förekommer mot gup svarande ord ej sällan
som första led i sammansatta personnamn. Ett på samma sätt

*) Dessa äro : kop L. 379, (UFT), hvarest äfven gen. kos mopiv
förekommer, L. 461 (UFT) och 507 (Dyb.) samt Säve 41; kos (ack.) Säve
38. Alla dessa runstenar äro irån kristen tid; äfven i isl. kunde den
äldre formen go$ användas om de kristnes gud, Cl Vigf,’20&

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:23:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hedgudatro/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free