Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nära att falla över David Hencke, som gick
några trappsteg nedanför. Han tryckte snabbt
hennes hand och skyndade ut genom porten.
"Skall jag ej följa dig upp?" Brandel stod
vid Helenas port och såg med en egendomlig
blick på henne, medan han talade.
"Nej, det behövs inte alls," svarade hon
hastigt, ty hon hade märkt, att David Hencke
följt efter dem. Hon såg ut som en liten trött
sagoprinsessa, där hon stod i sin röda
sammetskappa med det vita pälsbrämet.
"Godnatt då, och tack för i kväll!"
Innan Helena hunnit öppna porten, hade han
tagit hennes hand och häftigt kysst den, och
därpå gick han hastigt sin väg, som om han
blygts över sig själv.
Helena stod kvar i porten med händerna
tryckta mot bröstet. Hon skymtade David
Hencke på andra sidan gatan. Så stodo de
länge i mörkret. Slutligen kom han långsamt
över gatan. Hon rörde sig ej. Två steg ifrån
henne tog han av sig hatten.
107
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
