- Project Runeberg -  Hellas. De gamla grekernas land och folk /
19

(1864) Author: Wilhelm Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gudasagorna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

väsendet, som råder öfver lifvet, en liksom förkroppsligad allmakt och vishet.
Såsom naturens ur-ande dyrkades han i Thesprotiens vilda berg, mellan
Pindos och det joniska hafvet. Der, vid Dodona, stodo hans heliga ekar, der
framsade han sina orakelspråk genom löfvens prassel och klangen i de
upphängda metallkärlen, der sjöngo Peliaderne, framtiden förkunnande qvinnor:
»Zeus var och är och skall alltid vara! O, store Zeus! Jorden låter våra
frukter mogna, derföre ära vi henne såsom vår moder!»

Den olympiska Zeus ingick ett äkta förbund med Hera eller Here,
likaledes en dotter till Kronos och Rhea. Man tror att hennes namn skall
betyda de öfre luftlagren; men rättare torde det hafva afseende på allmodren
jorden. Hon framställes med ett stjernediadem, liksom jorden krönes af
stjernhimlen.

Öfver haf och vatten herrskar Poseidon, som uppväcker stormar med
sin treudd och sedan åter lugnar de upprörda vågorna med samma
instrument. I rangen står han nära sin broder Zeus hvarföre han äfven kallas
hafvets Zeus. Den silfverfotade Thetis, hafsnymferne, Tritonerne och andra
hafsvarelser stå under hans lydno.

Pallas Athene, vishetens gudinna, är mellanlänken mellan de jordiska
makterne och den andliga, himmelska kraften. Efter den äldsta tron skulle
hon hafva utgått antingen ur vattnet eller ur elden, men sedan man
frångått de till naturdyrkan hörande föreställningarne, tänkte man sig Pallas
Athene såsom hjelparinnan i lifvets strider, såsom den, hvilken lärt
menniskorna allehanda nyttiga konster och sysselsättningar, såsom lefnadsvishetens
gudinna både i fred och krig, och påstod att hon i full vapenrustning
framgått ur Zeus’ hufvud.

Under det att man betraktade Pallas såsom skyddsanden för det
medborgerliga lifvet, ärade man den vänliga och moderliga Hestia såsom
familjelifvets gudinna, rådande och sysslande vid husets härd, men Hephästos
deremot, eldens och smideskonstens haltande gud, såsom lärare och förestyre i
alla de yrken, som närmast berodde på eldens kraft.

Aphrodite, skönhetens och kärlekens gudinna, som föddes af hafvets
skum och var omgjordad af de hjertevinnande behagens gördel, blef
förmäld med den sotige smedsmästaren; ty för att kunna utrusta konstverken
med sköna former måste skönheten stå vid konstnärens sida. Till
Aphrodites svit höra Chariterne (Gratierne) Aglaia, Thalia och Euphrosine, som
smycka lifvet med skönhet och behag. Deremot var hon föga vänligt stämd
mot sin af naturen temligen styfmoderligt utrustade make, utan egnade sin
kärlek heldre åt den ståtlige krigsguden Ares, hvars dyrkan kommit till
Hellas från Thrakien och Skythien. Han betecknade den obändiga vildhet i
kriget, som sätter all sin lust uti blodsutgjutelse och strid. Men liksom den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:50:51 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hellas/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free