Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50 gånger jordens, Ur i medeltal omkring 600 miljoner mil eller 40 ggr jordens
medelavstånd från solen. Planetens diameter och massa torde vara av ungefUr
samma storlek som jordens.
Kometerna röra sig oftast i banor, vilka förlöpa från ofantliga avstånd in
mot solen, omkring vilken kometen beskriver en mer eller mindre starkt krökt
kurva, för att därefter åter slungas ut mot avlägsna rymder; den är då synlig
för oss endast under den korta tid, den befinner sig i solens närhet.
Slutligen omkretsas solen av en stor mängd meteorsvärmar, vilka röra sig
omkring henne i mer eller mindre långsträckta banor. De mest bekanta av dessa
meteorsvärmar äro »augusti-meteorerna» eller Ptrseidema, vilka uppträda
omkring den 10 augusti, samt »november-meteorerna» eller Leoniderna, som
uppträda omkring den 14 november.
Solsystemets rörelse. Hela solsystemet, d. v. s. solen jämte alla de kring
henne kretsande kropparna, har en gemensam rörelse i världsrymden ungefär i
riktning mot den trakt av himlen, varest den bekanta stjärnan Vega (i
stjärnbilden Lyran) är belägen. Hastigheten i denna solsystemets rörelse uppgår till
omkring 20 km i sekunden.
Fixstjärnorna äro solar, analoga med vår sol, vilka befinna sig på oerhörda
avstånd från denna. Under det att ljuset, vars hastighet är nära 300 000 km i
sekunden, går från solen till jorden på 8 minuter, till planeten Neptunus på
ungefär 4 timmar och till Pluto på cirka 51/» timmar, så behöver ljuset från den
närmaste kända fixstjärnan 4 k 5 år för att nå oss; för de flesta för oss synbara
flxstjärnor måste »ljustiden» räknas i århundraden eller t. o. m. årtusenden.
Förmörkelser år 1941.
År 1941 inträffa fyra förmörkelser, två i solen och två i månen, av vilka en
månförmörkelse blir synlig i Sverige. Månförmörkelsen, som är partiell, inträffar
den 6 september, börjar före månens uppgång, slutar kl. 7.16 e. m. samt
omfattar O.ots av måndiametern.
Planeternas gång och lysande år 1941.
Uranus befinner sig under året i Oxens stjärnbild, är i söder middagen
den 13 maj och midnatten den 14—15 november.
Saturnus vistas i Vädurens och Oxens stjärnbilder, är i söder middagen den
5 maj och midnatten den 11—12 november.
Jupiter uppehåller sig i Vädurens och Oxens stjärnbilder, är i söder
middagen den 14 maj och midnatten den 3—4 december.
Mars genomlöper Vågens, Skorpionens, Ormbärarens, Skyttens, Stenbockens,
Vattumannens, Fiskarnas och Valfiskens stjärnbilder, är i söder midnatten den
6—7 oktober.
Venus är morgonstjärna till den 19 april, därefter aftonstjärna till årets slut;
den lyser klarast den 29 december.
Merkurius är längst östligt från solen den 11 februari, den 6 juni och den 3
oktober samt längst västligt från solen den 25 mars, den 24 juli och den 12 november.
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
