- Project Runeberg -  Min hembygd i Tjust /
158

(1933) [MARC] Author: Gustaf Ahlm - Tema: Småland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

all gä wi se I ötän gerna kunna tvingas ned mellan dem.
Störarna bindas till om gärdslet med vidja eller hank.
Det heter på tjustmål att hota med spett, därför kallas
ott störpar ett hot, emedan det måste slås ned i marken
för att kunna stå stadigt.

Skiftsvenskans gärdsgårdsstörar motsvaras på
tjust-målet av gärdsgårdsstavar. Med gärdsgårdsstör menas
i allmänhet det, som i hast kan slitas loss ur en
gammal gärdsgård för att användas som tillhygge, ej sällan
ett gott anfallsvapen mot frukttjuvar och folkilskna nöt.

Någon gång kan ordet gärdsgårdsstör användas i
dess högsvenska betydelse, t. ex. när man säger att man
fastnar på eller trätt något på gärdsgårdsstavar. Jag
minns en arrendator, om vilken det sades: "Han va så
full, då han kom från stån, att han trädde all korv å
palt i huset på gärdsgårdsstörera." (1871).

I Västergötland heter gärdselstång ski, i Tjust
trin-ne(r). De utklyvas ur gran- och furustammar och äro
sålunda kantiga. Dessa ski eller trinner äro enheter i
det kollektiva gärdslet. Benämningen trinner angiver
att man fordom i Tjust, där det fanns gott om skog, och
vattensamlingar här och var ersatte stängsel, använde
okluvna ungträdsstammar.

Man gör hank eller vidjor av grangrenar, som svedas
i eld (basas) tills de mjukna. Även vide och eii
användes på sina ställen därtill. Sådana vidjor kallas hank
eller vejer i Tjust, på sina håll i Västergötland nek.

Gärdsgårdar ta först röta nedtill, synnerligast i de
delar, som äro nedslagna i marken. Då måste störarna
dras upp, spetsas och ånyo hotas ned i jorden.
Ruttnat gärdsle vrakas, dugligt lägges om, ovanpå lägges
nytt. Apropå lagning av gärdsgård har jag hört
följande; ordspråk i Tjust: "De ä inte roldt å lete etter de
som en inte vill hitte, sa han som skulle låge håla i
gärdsgårn."

*



158

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:29:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hemitjust/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free