Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Matsmältningsorganen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192 MATSMÄLTNINGSORGANEN
blått eller svart, fettvävnaden i köttet bör hava en ljusgul, ej högre
eller rödare gul färg. Märgen i benen bör vara av gråröd färg, utan
sur eller unken lukt samt fast till konsistensen.
Den fettrika benmärgen, brosken och senorna hava ett betydligt
näringsvärde och kunna med fördel användas till beredande av en
välsmakande soppa eller till förbättring av tunnare köttsoppa.
Härvid kan man lämpligen, och detta bör ske ganska snart, innan dessa
delar genom förvaring tagit skada, krossa eller stöta dem samt
innesluta dem i ctt finmaskigt knutet nät och koka dem.
Salt nötkreaturskött bör vara väl genomsaltat, så att de inre,
närmast benen varande delarna ej äro mörka celler bruna eller hava
dålig lukt eller smak.
Salt fläsk bör vara rikligt inmängt med fett i den köttiga delen,
får ej hava sur eller härsken lukt eller smak och bör vara
kontrollerat fritt från trikiner och dynt. Mot amerikanskt fläsk kan intet i
allmänhet anmärkas, endast det vid undersökning visat sig fritt från
trikiner eller dynt.
Om färskt fläsk gälla samma kännetecken på godhet som om färskt
kött; det måste naturligtvis även vara fritt från dynt och trikiner.
Om rökt fläsk gäller ungefär detsamma som sagts om det salta.
Salt sill bör vara ljus och fast i köttet med svagt rött, icke
rödbrunt, mörkt ryggben och ännu mindre med mörkt rött kött
omkring ryggbenet. Den skall vara fri från härsken lukt och smak.
’Kabeljo bör alltigenom hava vitt, ej gult och ännu mindre
ljusrött utseende å köttet samt vara av frisk, ej unken lukt och smak.
Kabeljo beredes av stor torsk eller långa.
Födoämnen ur växtriket
Såsom inledning meddelas här en översikt över sammansättningen
av våra vanligaste födoämnen ur växtriket.
Vatten. — Äggvita. Felt. — Stärkelse. Cellulosa.
Finaste vetemjöl ........ 14.86 Z 8.91 X 1.11 22 — 65.93 & 0.33 &
Finare vetebröd ........ 12.18 ,, 11.27 ,, 1.22 ,, 66.61 ,, 0.84 ,,
Rågmjöl o .............. 14.24 ,, 10.97 ,, 1.95 ,, 58.73 ,, 1.62 ,,
Rågbröd o.............. 44.02 ,, 6.02 ,, 0.48 ,,, 45.33 ,, 0,30 ,,
RiS oosoosososssossv esea 14.41 ,, G6.94 ,, 0.51 ,, 77.61, 0.08 ,,
BönoOr v.sssososososossooea 13.60 ,, 23.12 ,, 2.28 ,, 53.63 ,, 3.84 ,,
ÅTtel oossessesessss sssa 14.31 ,, — 22.63 ,, 1.72 » 53.24 ,, 5.45 »
Potalis ................ 1307 m 1.79 . 0.16 ,, 20.56 ,, 0.75 ,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
