Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andningsorganen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LUNGSOT 329
Behandlingen är i början mest riktad på att söka lindra den
sjukes besvär; mot smärtan i sidan, »hållet», anlägger man bäst en
neptunigördel eller senapsdeg o. d. I och med smärtans lindrande
blir också andningen lättare. Invärtes giver man mjölk, svagt te.
God luftväxling i sjukrummet är nödvändig, ljumma bad äro här
liksom alltid, då det är fråga om andningsorganen, välgörande. Att
ingnida kloroformliniment och andra saker eller pensla bröstet med
jodtinktur, som man förr ofta brukat, är minst sagt onödigt. För
övrigt hava de medel, som av läkaren vanligen förordnas till
invärtes bruk, alla till ändamål att bringa utgjutningen i brösthålan
åter till uppsugning. Av största vikt, ja mycket välsignelserik i alla
fall med stor välskeansamling är den operativa behandlingen genom
»tappning». Denna ligger naturligtvis uteslutande i läkarens hand.
Var i lungsäcken, empyem. Vid lungsäcksinflammation, i
synnerhet en sådan som ibland följer på en lunginflammation, händer det
att vätskeansamlingen övergår i varbildning, så att lungsäcken kan
innehålla en större eller mindre mängd ofta illaluktande var. Detta
kallas epyem i lungsäcken och måste behandlas operativt och för
då i allmänhet raskt till hälsa.
Lungsot (tuberkulos)
Då lungtuberkulosen är den av allmänheten mest bekanta och
fruktade formen av tuberkulos, anse vi det lämpigast att i
sammanhang med denna nämna något om tuberkulos i allmänhet.
Tuberkulosens orsak och väsen.
Tuberkulosen är så utbredd i världen, att man beräknat, att var
7:de människa (ungefär 15 proc.) dör i tuberkulos. Dess ofta
ögonskenliga ärftlighet och dess smittosamhet göra den till ett verkligt
gissel, som vi ännu ej funnit något segerrikt medel att bekämpa,
ehuru man ivrigt arbetar därpå och numera också med alltmera
framgång.
Redan länge anade man, att lungsoten var smittosam, först 1865
bevisades detta genom ympning från ett djur till ett annat. Den
franske läkaren Laönnec, som själv hade lungsot och avled däri,
ägnade sitt liv åt tuberkulosens studium och spred genom sina
forskningar ljus över en mängd förr dunkla förhållanden, påpekade
den egendomliga »ostvandlingen» av de knölformiga tuberkulösa
42 — Hemmets Läkarebok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
