Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fyratioandra kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181
byggnadsplats för dem (denna var nu redan planerad och
iordningställd).
"Ja," svarade han litet liknöjdt, "du stannar ju qvar
här öfver morgondagen. Jag hade tänkt föreslå en
promenad för oss alla omkring ägorna; kanske kunde vi då
finna någon tjenlig plats."
Alfred tackade mycket för förslaget; ingen mer än
han och Emilia var okunnig om förhållandet. När dagen
derefter på bestämd tid vagnarne kommo fram och den
beramade upptäcktsresan skulle företagas, förklarade Eudolf
att han ville gå, emedan han hade ett ärende under vägen,
■— de kunde mötas vid Sjötorpet.
"Ack," sade Emilia, "om det kunde bli i den trakten,
som är så vacker! Och när torpet blir färdigt, skall ju
Stina flytta dit, eller hur?"
"Ja visst."
"Men hvad är det för en karl der, som skall följa med?"
"Det är blott en landtmätare, som skall mäta upp
platsen, i fall vi finna någon passande."
Eramkomna så långt vagnen kunde gå, följde Alfred
sedan herr Lindsköld på den obanade vägen, och frågade,
då han fick se en hel hop tillrustningar till nybyggnaden:
"Hvad är detta för en anläggning? Är det till den nya
skolan?"
"Jag vet ej riktigt," svarade herr Lindsköld, "jag är
nu så ifrån allt sådant. Eråga Eudolf, som kommer der."
Han ville, och detta med rätta, att denne skulle hafva
största hedern af saken.
Eudolf svarade, att det var en anläggning, som blott
väncade på ytterligare detaljbestämmelser af dess ägare
Alfred och Emilia. Dessa båda, framför allt Alfred,
brukade i allmänhet ej komma ur fattningen, men nu gjorde
de det helt och hållet, blefvo stumma och sågo på
hvarandra såsom ville de uppmana hvarandra att tala, då ingen
af dem kunde finna ord att tolka deras öfverraskning och
glädje. Eudolfs goda hjerta njöt af att se denna
sinnesrörelse, och så gjorde alla de närvarande. Sedan
emellertid tacksägelser blifvit framförda, presenterade Eudolf för
dem byggmästaren — den förmente landtmätaren — som
endast bad att få några närmare uppgifter angående den
önskade byggnadens beskaffenhet för att derefter uppgöra
ritning och kostnadsförslag. Oförberedd, som Alfred var,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
