Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
skräckligt, var isynnerhet den som upptog mina inkast
till besvarande. Men både hans och några andras svar
styrkte blott mitt intryck af den nebulösa ståndpunkt
i hvilken deras intelligens befann sig. Jag teg
derföre sedan jag sagt min tanke. Men jag, och flera,
hoppades att Channing skulle säga något. Han gjorde
det dock ej, utan satt lyssnande, med sitt vackra
talande hufvud, sin tänkande blick vända till de talande.
Bergfalk och jag uppfordrades sedan att tala
svenska med hvarandra, på det man måtte få höra det
underliga, främmande språket; och vi satte oss midt emot
hvarandra midt i församlingen och samtalade på
svenska till våra mycket uppmärksamma åhörares
upp-byggelse.
Så skulle jag åter spela för de unga.
Hagen derpå skulle vi afresa vid middagstiden.
På morgonen redan togo ett halft dussin vackra, unga
flickor fatt på mig, och förde mig ur det ena hemmet
till det andra, ur det ena huset i det andra, att spela
för alla mor- och farmödrar i plialanxteren och på alla
fortepianos som funnos der, sex eller sju till antalet,
och de unga barnen blefvo så uppspelta och upprörda
af de marscher och polskor och visor jag spelade för
dem, att de både greto och skrattade. N.b. musiken
är ännu blott ett lindebarn i plialanxteren, hvilket kan
förklara verkan af mitt spel. Sannt är också, att
barnen der voro ovanligt lifliga. De helt små voro
isynnerhet allrakäraste. Magnifika ungar, de der
asso-ciationsungarne; och icke det ringaste blyga för
främmande! Man märkte den gryende medborgarandan.
Men jag blef horribelt trött af min medborgarinnerol,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
