- Project Runeberg -  Hemmets solsken : Interiörer ur svenska folklifvet /
51

(1905) [MARC] Author: Betty Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KAP. V. Ett hem med solsken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

taga sig väl ut i den där urmodiga hatten, du aldrig har
hjärta att lägga af.«

«Vänta litet, Georg, tills jag kostat ny klädsel på
min gamla hatt, och du skall få se, att jag kan bära den
ännu en vinter utan att genera mig.«

«Nej, nej, bort med den! Tror du jag blifvit så
öfverdrifvet sparsam nu, att jag skulle neka dig en
sådan nödvändighetssak?«

«Nej, det är jag, som är sparsam, ty de där
penningarne, som hatten skulle kosta, får du ändå icke
behålla, dem vill jag ändtligen hafva.«

«Ämnar min gumma börja göra insatser i
sparbanken?« frågade herr W. leende.

«I Guds sparbank ja — ja, det ämnar jag verkligen.
Vet du, jag vill hellre behaga min himmelske Herre i
min gamla hatt, än min jordiske herre i en ny.«

Esther tog upp sin virkning och satte sig bredvid
sin man. Hon berättade för honom, huru hon funnit
sakerna stå inom Bellinska familjen och visade med äkta
kvinnlig värme och vältalighet, huru mycket bättre
penningarne behöfdes där i huset än till en ny hatt åt henne
själf; hvarvid hon äfven omnämnde barnens frivilliga
offer af sina under lång tid hopsamlade slantar.

Herr W. såg upp från sitt arbetsbord, strök det
rika, blonda håret från pannan och fäste en varm blick
på sin hustru. «Ädlare än pärlor«, sade han leende och
lade en tiokrona i hennes hand.

Esther lämnade sin man med ett litet glädjerop, och
en stund därefter inträdde hon i sin systers rum med
några gardiner på armen. Det var ett soligt och ljufligt
rum detta lilla hörnrum med utsikt öfver de i
aftonrodnadens röda sken belysta snöfälten och de blå höjderna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:51:38 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hemmetss/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free