Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XII
FÖRORD
förhoppning att allmänheten äfven måtte moderera sina anspråk med
hänsyn till de nu antydda omständigheterna.
Det tillkommer mig nu att klargöra min ställning till föregångarne,
i främsta rummet till Tunæus. Den kan till dem alla korteligen anges som
kritisk och kompletterande. Det är ej ett löst omdöme, då jag betecknar
Tunæi handskrifna prästkrönika såsom ett förträffligt arbete, hälst i
betraktande däraf, att han var den förste banbrytaren och att han i en
aflägsen landsort utan omedelbar tillgäng till officiella källor, under en tid
med jämförelsevis outvecklade kommunikationer kunnat sammanbringa
så mycket verkligt godt material, så långa sammanhängande prästserier,
så många felfria data och riktiga kombinationer. Särskildt gäller detta
för de tider, då kyrkoböcker varit honom och hans sagesmän till ledning.
För äldre tider, där sådana förstklassiga källor saknades, fick han hålla
sig till gamla skriftliga eller muntliga traditioner, anteckningar ur strödda
handlingar i allmän eller enskild ägo, o. s. v. Dylika uppgifter kunna ju
visserligen sammanställas och ordnas, men ju mer sporadiskt de förekomma,
dess svagare blir den kronologiska ryggraden, som är den första betingelsen
för all historia. För Tunæus liksom för flertalet forskare på hans tid voro
Kammararkivets skatter antagligen okända, i alla händelser knappast
åtkomliga. Dess tionde- och mantalslängder, lands-, jorde- och
afkort-ningsböcker och andra handlingar från Norrland erbjuda ett nära nog
outtömligt material af allra yppersta slag, som redan i och för sig ger
fasthet i den historiska tidsföljden, hvarför det kan tjäna som kritisk
måttstock för äldre uppgifter och på samma gång blifva en rik källa till fyllande
af luckorna i det tidigare sakbeståndet. Särskildt socknarnas
tiondelängder, som åtminstone sedan kon. Erik XIV:s tid plägat bevittnas af
församlingarnas kyrkoherdar och bekräftas med deras sigill, bilda det själfskrifna
primärmaterial, hvarur prästserierna kunna rekonstrueras. Genom
granskning af de undersatta sigillen kan en kyrkoherdes förflyttning till
annat pastorat med fullkomlig visshet ådagaläggas och personer med samma
för- och farsnamn med säkerhet skiljas från hvarandra, hvilket annars har
sina svårigheter för de tider, då familjenamn ej mera allmänt kommit
i bruk. Allt detta skulle vara en jämförelsevis lätt, om ock tidsödande
sak att fastställa, om nämligen serierna af tiondelängder vore fullständiga,
men genom brand och vanvård hafva under århundradenas lopp ända
från Gustaf I:s tid många stora luckor uppstått, till hvilkas fyllande annat,
mindre lätt åtkomligt material måste uppsökas.
Källorna för kännedomen om prästerskapet i Norrland under
medeltiden flyta högst sparsamt. De utgöras af i original eller afskrifter
bevarade bref, som tillhöra en och annan sockenkyrka eller ha hamnat i något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
