- Project Runeberg -  Hernösands Stifts Herdaminne. Bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning / Första delen /
5

(1923-1926) [MARC] [MARC] Author: Leonard Bygdén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

5 SUPERINTENDENTER



ken. öfverallt sökte han med vaken blick rätta hvad som brast, men också
bestraffa försumlighet och laglöshet såväl bland prästerskap som
menighet. Det var ock att vänta, att han härvid skulle röna motstånd af en
befolkning, som väl höll kristendom och kyrka i vördnad, men varit van
att i mycket gå sina egna vägar. För att bryta sådant motstånd grep
han äfven till kraftiga medel. Tredskande prästmän sattes några dagar
i konsistoriets prubba eller suspenderades. Då församlingsborna ej ville
fullgöra sin skyldighet emot sitt prästerskap, togs kyrknyckeln ifrån dem.
Till en visitation, som Steuchius höll i Torsåker 1663, hade högst få
församlingsbor infunnit sig. Vid sin hemkomst till Hernösand skref han
till församlingens pastor, att han skulle hålla sina kyrkor 6 veckor stängda,
emedan de så skamligt föraktat visitationstimman, att knappt en
tiondedel kommit tillstädes. Gudstjänsten skulle under tiden hållas i
sockenstugan eller under baran himmel, undantagandes infallande bönedag.1
Där ej kyrkostraff förslog, tog han den världsliga makten till hjälp.
Såsom exempel meddela vi ett utdrag ur en skrifvelse från Hsands
domkapitel till guvernören grefve Johan Oxenstjerna dat. 26 maj 1661, tillika
ett prof på det kraftiga språk, som i den tidens offentliga handlingar
kunde begagnas. En bonde i Piteå församling ville ej underkasta sig det
honom ådömda kyrkostraffet; i anledning häraf skrifver nu
superintendenten: »Såsom wi för den skuld väl förstå, att kyrckioplicht icke specker
sådana knaakhalsar med mindre politiskt poen och fengelset kommer
dertill, som bättre plägar olydige till lydno bringa, länder härmed Ers
Greflige Excellentz vvår undertjänstlige begäran, Ers Grefl. Excellentz
gunstigt täcktes uppå dragandhe kall och embetets wegnar demandera
them som vederböhre på den landzorthen, thet dhe räckia ministerio
handen till at späckia och till lydno bringa denne och jempnlijke sturske
sällar, besynnerliga om han (: som väl troligit vara kann och aff en
för-härdadh sälle til at förmoda:) widare kyrckiostraff wedersäger».2 De
obehagliga tvister, som stundom af skilda anledningar yppade sig bland
hans konsistoriales, hade han all möda att afstyra. Hans egen person
skonades därvid ej heller. Vid ett tillfälle år 1661 yttrade han, »att han
ej utan klagan tid efter annan hör mycket förtal om sig, såsom den där
icke umginge med rättrådighet uti sitt anförtrodda ämbete, där han
likväl vill och kan tryggeligen contestera Gud och hvar ärlig ämbetsman,
hur han nu i 14 års tid, utan eget beröm sagdt, hafver det handhaft och
förestått med all flit». Särskildt hade lektor P. Nenzelius fällt ett yttrande,
»att superintendenten tacklar upp gymnasium med sina mågar». Med

1 Hdpr. */, 1663.

2 Gefleborgs läns arkiv (i ULA).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 00:21:40 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hernosandh/1/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free