Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
SUPERINTENDENTER
4. Dokt. Göran Wallin (1703—23), f. 1 maj 1644 i Vibyggerå s:n,
Docksta by, föräldrarna voro länsmannen och gästgifvaren Nils
Göransson, en hederlig och ansedd man i socknen, och Christina Persdotter.
Sonen sändes till Hsands skola år 1655, flyttades upp till gymnasiet 1661
och inskrefs som student i Upsala 31 okt. 1665 under namnet Dogman,
hvilket i Ångermanlands nations matrikel utbyttes till Wallinus. Vid
sin nedresa till Upsala följande höst 1666 råkade han och hans oskiljaktiga
skolkamrat Olof Svanberg ut för missödet att lida skeppsbrott; de kommo
väl undan med lifvet men förlorade allt, hvad de medhade. I
betraktande af deras nödställdhet fingo de emellertid fri spisning på
kommuni-tetet. Under följande studieår erhöll Wallin akademisk kondition såsom
handledare för professor Ravius’ och prostens i Wallentuna Segerstedts
söner. Promov. fil. mag. 13 juni 1676. Prästv. i Upsala sept. s. å. på
kallelse till huspredikant af riksrådet grefve Gustaf Banér på Örbyhus,
men mottog sommaren 1677 samma tjänst hos grefve Nils Brahe i Sthm,
hvilken befattning han med stora loford innehade i 3 år. Predikant vid
gardet febr. 1680. En tillfällighet blef vändpunkten i hans lif. Vid en
predikan, som han inför kon. Carl XI höll på Kungsör, blef konungen
så intagen i Wallin, att han omedelbart utnämnde honom till
drabantpräst samt ej långt därefter till ordinarie hofpredikant 9 jan. 1681.
Under denna tjänstgöring vann han konungens och drottningens varma
bevågenhet i så hög grad, att då Gefle församling kallade honom till
kyrkoherde, det var nära att detta pastorat gått honom ur händerna, enär
konungen ej gärna ville släppa honom från sig, och först omsider gaf honom
fullmakt därå 17 mars 1684. Han tillträdde pastoratet i Gefle jämte
prostbefattningen öfver Gestrikland 1 maj 1685 och ägnade sig med nit åt
denna verksamhet. Några mindre slitningar synas dock ägt rum mellan
honom och stadens magistrat.1 Till hofvet återbördades han, då konungen
25 juni 1690 utnämnde honom till öfverhofpredikant och biktfader samt
præses i Hofkonsistoriet. Om denna hans tjänstgöring anför Westén,
att han förde sitt præsidium med allas förtjänta vördnad och kärlek, att
han ägde de kungligas oinskränkta förtroende, hade fritt tillträde till
konungens person samt af honom rådfrågades i angelägna mål, »hvarföre
de förnäma herrarne sökte, fast förgäfves, förmå honom att yppa konungens
1 Ar 1687 hade politieborgmästareri P. Salin och Petter Grijs utsynat en
bvggnings-plats åt en stadens borgare och stakat ut den så, att den stod i vägen till prästgården, att
pastor ej kunde vända en släda om vintern där, än mindre en vagn. I en fredagspredikan
d. 17 juni hade khden med anledning häraf fällt de orden, »att honom unnades ej jorden att
gå uppå». För dessa utlåtelser erhöll prosten W allin ett bref med skarpa förebråelser af
magistraten 28 juni 1687. (J. Selggren’s Saml. i Gefle lärov. bibi. i, s. 105—07.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
