- Project Runeberg -  Hernösands Stifts Herdaminne. Bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning / Första delen /
25

(1923-1926) [MARC] [MARC] Author: Leonard Bygdén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BISKOPAR

2 25

Rhyzelius] jussu scnatus aead. Ups. 1762. — Memoria viri, dum vixit [åminnelsetal
öfver ärkebiskopen och Ups. univ. prokansler dr. Magn. Beronius, 18 okt. 1776].
Ups. fol. — Berättelse om öfverdirektören vid kongl. Landtmätcri-contoret herr
Brv-nolph Hesselgrens oskyldiga lidande åren 1716, 17 och 18, samt därpå följande
upprättelse (utg. af C. C. Giörwell) Sthm 1809. — Ny tillökad uppl. ib. 1810.

9. Dokt. Carl Gustaf Nordin (1805—12), f. 2 jan. 1749 i Sthm,
fadern då e. o. predikant vid gardet Carl Magnus N., sedan fältprost i
Pommerska kriget, sist khde i Bygdeå pastorat, modern Margareta
Steck-senius, khdedotter frän Indal. Underårig inskrefs han 1763 som student i
Upsala, där prom. fil. mag. 1773 och samtidigt amanuens vid
Universitetsbiblioteket. Redan hans gradualafhandling röjde den kritiske
historieforskaren. Följande år utn. till eloquentiæ et politices docens, sökte och
erhöll han redan 1775 eloquentiæ lektoratet i Hsand. Ar 1780 1 juni
fick han survivance på Skellefteå pastorat efter sin svärfaders prosten
Högströms död. I dec. 1781 ventilerade han i Hsand en teologisk
afhandling, som konsist, förklarade gälla i st. f. både präst- och pastoralexamen,
hvilket konsist, »så mycket mindre kunde draga i tvivelsmål som äfven
under ventilationen bem. lektor afgifvit hedrande och sig värdiga
veder-mälen af mogen insikt och färdighet icke allenast uti dogmatiska, utan ock
polemiska och exegetiska theologien».1 Redan under sin studietid hade
han gjort sig känd som ifrig samlare och forskare af urkunder i vår svenska
historia, och planer dryftades vid denna tid om att utgifva ett svenskt
Corpus diplomaticum, omfattande vår medeltids skriftliga minnesmärken
och handlingar, hvilket företag i synnerhet i bibliotekarien Giörwell fann
en ifrig och oegennyttig förespråkare. Han ansåg lektor Nordin vara
rätte mannen till förverkligande af denna plan, och denne var för sin
del äfven villig att få utbyta Hsand mot hufvudstaden och djeknarnes
skrifböcker, »hvilka hafva en synnerlig kraft att föda och nära
mjält-sjuka», mot arkivens handskrifter.2 I anledning häraf ingaf N. år 1780
en ansökan om tjänstledighet för utgifvande af ett dylikt historiskt verk
och K. M:jt beviljade i juli 1781 denna anhållan med tillstånd för N. att
under tiden åtnjuta lektorslönen. Han flyttade följande år till
Stockholm. En ny tid bröt nu in för honom, han fördes snart nog in i stadens
lärda och vittra kretsar, ådrog sig konung Gustaf III:s uppmärksamhet
och upptogs slutligen bland hans förtrogne. Han invaldes sålunda redan
22 apr. 1786 till en af de Aderton i den nybildade Svenska Akademien och
i Vitterhetsakademien 23 maj s. å. Hans svärfar prosten Högström hade

1 Hdpr. "ju 1781.

2 Hist. tidskr. 1886, s. 348.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:35:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hernosandh/1/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free