Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
BISKOPAR .
Biskop Almqvists lärda utbildning inföll på den tid, då den Kantiska
filosofien genom professor Dan. Boethius gjorde sitt inträde vid Upsala
universitet och entusiasmerade den akademiska ungdomen. Härigenom
fick den unge teologen, ehuru uppammad i den häfdvunna ortodoxa
å-skådningen i sin behandling af den teologiska dogmatiken en af kantisk
filosofi färgad uppfattning, hvarför han blifvit räknad såsom en af de
första filosoferande teologer i Sverige. Denna den spekulativa
filosofiens tillämpning på teologien afsåg hos honom ingalunda att undergräfva
eller försvaga den kristna kyrkans tro, men han betraktades icke dess
mindre från ortodoxt håll med misstänksamhet. Han var medlem af
det på sin tid beryktade sällskapet »Juntan» och deltog äfven i
utgifvandet af den Litteraturtidning, som från samma sällskap emanerat. Vid
Almqvists tillträde till biskopsämbetet i Hsand blef hans första åtgärd
att få de många vid Nordins död lediga lektoraten besatta. Till lektor
i historia utnämndes O. F. Forsberg, i filosofi N. M. Berlin, i teologi J.
Häggblad och i matematik med. d:r G. Lunell, allas namn ännu i en äldre
tradition lefvande. Sitt stift skötte han med nit och insikt. Prästmöten
höllos i febr. 1817 i Hsand och i juni 1819 i Piteå, då i samband härmed alla
församlingar i Norrbotten och åtskilliga i Västerbotten visiterades. Vid
riksdagarne 1809, 1810 och 1812 hade han tidigare varit fullmäktig för
ärkestiftet; som biskop bevistade han riksdagarne 1815, 1817 och 1823
samt var 1814 och 1824 revisor öfver bancodiskonten. Hvad man kunde
anmärka mot honom såsom stiftschef gällde måhända, att han i fråga om
stiftets angelägenheter alltför mycket underlät att begagna sin
biskopliga kontrollerande myndighet, hvarigenom konsistorie-notariens
inflytande växte och tilltagsenheten i jämbredd därmed, så att bland
prästerna tron på notarien Abraham Nenséns allsmäktighet var allmänt
spridd i stiftet.1 Under Almqvists tid började egentligen
nyläsare-sällskapets rörelser mera öppet framträda i Skellefteå och närliggande
trakter under oroligheter och med yttringar af andligt högmod och
nedsättande omdömen om kyrkan och dess lärare. Biskop Almqvist var en
snillrik man med starka, lifliga vetenskapliga intressen, ägde en ovanlig
lätthet att uttrycka sina tankar, älskade att smått lysa med sin satir och
sin kanske ej alltid afvägda kvickhet i sällskapskretsarna, där han väl
trifdes och hans samtalsämnen voro outtömliga. Men bakom denna
yta har man genom de utdrag ur hans dagbok, som ej länge sedan
publicerats, funnit en man, hvilken dagligdags i sin tysta kammare under sträng
själfransakan gått in i sig själf och sett djupare på de andliga tingen. Han
1 Hernösandsposten 1864, n. 22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
