Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARJEPLOG
69
G. 1) ,c/« 1909 m. Agda Hedrin, i. i Dala-Husby "/« 1S86, dotter till
folkskoll. Joh. Axel H. i Långshyttan och Anna Maria Lovisa Östergren, † ®/b 1917;
2) 710 191S m. Anna Tekla Maria Dixclius, dotter af kontr. prosten J. G.
Dixelius i Anundsjö. se ofvan.
Barn: Ina, f. i Anundsjö u/e 1911, † ls/s s. å.; Gerd, f. "/> 1911, tvilling;
Sture, f. */• 1913; Lars Johan, f. "/s 1920.
ARJEPLOG.
(Piteå lappmark.)
Det silfvermalmstreck, som år 1634 upptäcktes på det öde Nasafjäll i Piteå
lappmark vid norska gränsen och som till en början väckte stora förhoppningar
om en lysande ekonomisk framtid för Sverige, blef äfven af en stor betydelse för
de kyrkliga förhållandena i denna del af Lappland. Arbetet med malmfyndighetens
tillgodogörande sattes af regeringen i gång med berömvärd ifver redan sommaren
1635. För den brutna malmens förädling anlades en hytta 6 mil nedom grufvan vid
Silbojocks utflöde i Sädvajaur eller Piteåträsket, där skog fanns till godoseende
af nödigt vcdbehof. Här midt i vildmarker, uppstodo sålunda ett par små samhällen,
bestående af de vid bergverket anställda tjänstemännen och arbetarne. Redan i
den föl sta staten fanns uppförd en brukspredikant, jämte ett 60-tal lappar, som
skulle forsla den utvunna metallen till kusten. Transporten gick första tiden öfver
Hornafvan till Storbodfjärden, vidare öfver Långträsk, Arvidsjaur, Gråträsk ned till
Piteå, senare utefter den s. k. Skellefteåvägen, hvilken började anläggas från
Afva-viken år 1642. I slutet af år 1637 ställdes silfververket under ledning af bergmästaren
Hans Philip Lybecker, som bosatte sig i Piteå. I en rapport till
förmyndareregeringen dat. 26 juni 1640 hemställde bergmästaren, att en kyrka måtte blifva byggd
i Arjeploug, hvilken ort han ansåg vara mäkta bekväm till marknadsplats, samt
att en präst också borde anställas vid grufvan, som kunde predika »för dee wåre
och Cronones lapper, som liggia om sommaren omkring grufvan såsom ock för folket,
som der arbeta». I sitt svar till bergmästaren af 22 juli 1640 meddelar K. Maj:t.
att förslagen antagits och att befallning om deras verkställande afgått. Än mer,
ett par månader därefter utfardades det kgl. plakatet af den 24 sept. s. å., hvarigenom
på en gång 4 själfständiga pastorat Arvidsjaur, Arjeplog, Silbojock och Nasafjäll
skulle inrättas i Piteå lappmark. Erforderliga kyrkor och piästgårdar skulle
uppbyggas på kronans bekostnad och löner anslogos åt de blifvande pastorerna,
hvarjämte ärkebiskopen anmodades att härtill utse lämpliga prästmän. Redan den 20
oktober s. ä. hade han fullgjort sitt uppdrag. Af dessa pastorat uppgingo Silbojock
och Nasafjäll efter längre och kortare tids tillvaro i Arjeplog.
Vid Arjeplougs pastorats bildande lades äfven härunder lapparne i Turpenjaur
från Luleå lappmark samt Lais- och Gran-lapparne från Lycksele eller Umeå
lappmark. De förändringar, som följande tiden ägde rum, bestodo däri, att norrmännen
sommaren 1659 inföllo och förstörde silfververket i Nasafjäll och Silbojock, hvilket
tills vidare nedlades, samt att, enligt ett kgl. bref af år 1696 Arvidsjaur skulle
blifva annex under Arjeplog, hvilket dock verkställdes först år 1700. Arvidsjaur
återfick sin själfständiga ställning genom kgl. bref af 26 juni 1734, då Silbojock i
stället lades såsom annex under Arjeplog. Sedan Silbojocks kyrka genom brand-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
