Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARNÄS
77
efter erhållen åldersdispens utn. till khde i Arjeplogs pastorat 23 apr.
1888, tilltr. i maj 1889. Kontr. prost i Lappmarkens 2. kontr. 16 febr.
1906. LNO 1904.
G. 2/s 1889 m. folkskolelärarinnan Brigitta Catharina Olsson, f. "/» 1861,
dotter af hemmansägaren Olof Andersson och Brigitta Olson i Sätra, Ofvansjö
församling, Gefleborgs 1. † ®°’a 1920.
Barn: Olga Katarina, f. •/« 1891, g. 29/« 1912, m. Frithiof Johannes
Lindquist, posttjänstem. i Boden; Valborg Gustava, f. *’/» 1892, g. V» 1914 m.
godsägaren Lars A. Rydberg från Eksund, Borgs församl. i Östergötl.; Elsa Maria
f. **/11 1894, folkskolelärarinna i Arjeplog; Thyra Birgitta, f. 14/s >897, farm.
kand., l’psala; Huth Ingeborg, l. !,/i 1899, farm. kand., Falun; Ester Elisabeth,
f. ’/1 1901; Gösta Birger, f. u/n 1903.
Tr.: Deltagit i öfvers, till lappska af lappska psalm- och evangelieboken, som
utkom Luleå 1895—96, och öfversatt Odhners Lärobok i Fäderneslandets historia.
• ARNÄS.
(N. Ångermanland.)
Ehuru trakten redan under hednatiden varit befolkad, bildade Arnäs ännu
1314 och 1316 icke särskild kyrksocken, då dess namn saknas i nämnda års längder
öfver Ångermanlands pastorat (DS. 3, n:r 1946, 2043). Men redan 1374 befinnes
här kyrkoherde anställd. Sålunda hade under mellantiden Arnäs utbrutits från
de närgränsande Själevad och Grundsunda, mellan hvilka församlingar socknen
ligger inkilad vid hafskusten.
Arnäs omfattade tidigare Gideå församling med Trehörningsjö, hvilka genom
kgl. bref 3 okt. 1822 afskildes till särskildt pastorat.
Man har trott sig finna lämningar af en forntida kyrkbyggnad i
Gammelgården å Nederön (Antikv. Tidskr. 2, s. 211). Socknens gamla medeltida stenkyrka
utan torn, 27 aln. lång och 15 aln. bred, befanns på 1700-talet alltför bristfällig och
trång. Hon började rifvas 29 april 1782 och ersattes med en ny och rymligare 126
fot lång, 48 fot bred med torn, uppförd af byggmästaren P. Hagmansson, dock i
det närmaste på samma plats vid allmänna vägen som den förra. Utom några
medeltidsminnen har kyrkan haft många huggna grafstenar kvar från äldre tider, men
genom vanvård äro de nu försvunna
Egendomligt nog har socknen mellan 1653—75 utgjort hufvudstommen till
ett friherreskap Arnäs, som jämte hemmansräntor från Stode, Attmar och Indal
28 febr. år 1653 förlänades åt riksrådet Knut Posse och sedermera öfvergick till hans
son friherre Gustaf Posse, men genom kon. Carl XI:s bref jo dec. 1674 reducerades.
Det beräknas lia inbringat innehafvaren en inkomst af 2,600 dlr s:mt (Nord.
Familjebok 2).
KYRKOHERDAR.
i. Dominus Ewardus de Arnæs, curatus ecclesiæ, var jämte flera
präster i Medelpad närvarande vid Ragnholmsund i Selånger 1 okt. 1374,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
