Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARVIDSJAUR
97
ARVIDSJAUR.
(Piteå lappmark.)
Första upprinnelsen till detta pastorat var ett på kon. Johan III:s tid vid
Arvidsjaurs lappby uppbyggdt kapell, dit Piteå sockens präster vid marknadstiderna reste
upp för att betjäna de där församlade lapparna med predikan och andra kyrkliga
förrättningar. Carl IX, som fann denna anordning otillräcklig för lapparnes
kristliga fostran, utsände i början af 1600-talet flera kommissioner för att ordna
församlingsförhållandena här uppe. Resultatet af de förhandlingar, som ägde rum i Arvidsjaur
25 jan. 1606, blef att lapparne i Simonsjerffwi, Locktaby och Arfwidsjerffwi enades
om att »byggie theres kyrkio udi Arffwidsjerffwi by, ther Capellet nu står».1 För att
slippa en nv med förhållandena obekant kyrkoherde, begärde Piteålapparna att
få behålla sin förutvarande pastor herr Nils Andrea i Piteå »för tungomålets skull».
Han blef ock den, som närmast fick ombesörja kyrkobygget, och insattes hösten 1606
provisoriskt som kyrkoherde i det nya pastoratet, till hvilket äfven lades Gråträsk
och ett par andra byar i Piteå socken. I juli följande år inrapporterades till K. M:jt,
att Piteå lappkyrka i Arvidsjaur var fullbordad med undantag af en fjärdedel af
taket på södra sidan. Inredningen var färdig så när som på några bänkar på
manssidan, »och är den kiörkien hwad yxe och nafwcr tilkomer wäl och ordentligere
up-liuggen än någen aff de andre kyrkier». Underdånig begäran framställdes om
mässkläder, kalk och klocka. Det gamla kapellet förvandlades till tullbod eller
kronomagasin. Men prästgård anhöll man att få slippa bygga, »emedan herr Nils hade
prästgård i Piteå och hafver så lagat, att han kan komma deremellan både winter
och sommar med häst opå en dagh eller halfannan». Denna anordning vann ej kon.
Carls gillande. Hans mening var nämligen, att kyrkoherdarne i de nybildade
lappmarkspastoraten skulle hafva sin fasta bostad därstädes. Af den anledningen
förordnades, sannolikt i slutet af år 1607, till förste pastor i Arvidsjaur
i. Lars Olai (1608—14), förutvarande kaplan i Luleå och först
ämnad till pastor i Luleå lappmark. Han nämnes 1608 khde i Piteå
lappmark och kvitterar 22 maj 1609 sin årslön 40 tr spanmål.2 Af en
klagoskrift, som herr Nils i Piteå ingaf till kon. Gustaf Adolf 27 jan. 1614,
framgår, att herr Lars Olai icke beherrskade lappskan samt var bosatt nere
vid Piteå kyrka och endast två gånger om året brukade resa upp till sin
församling. Då konungen erfor, att andra lappmarkspräster gjorde på
liknande sätt, beslöt han att återgå till den gamla ordningen att låta
lappmarkerna utgöra annexer till motsvarande kustsocknar och satte 9 febr.
1614 herr Nils i Piteå åter i besittning af sin forna lappmark, i synnerhet
som denne utfäst sig att utgifva åtskilliga böcker på lappska.3 Om Lars
1 Handlingar rör. Skand. hist. 39.
2 Jfr äfven J. Nordlander, Norrländska saml., h. 6, s. 309.
3 K. B. Wiklund, De första lappska böckerna (i Nord. tidskr. f. bok- och bibl.-väscn
9, 1922, s. 17).
7 — 22108. Härnösands stifts herdaminne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
