Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lof)
ATTMAR
Som det förstorade bostället befanns till läge olämpligt, inköptes år 1900 ett annat
hemman om 9 mål i Attmars by till nytt kyrkobord och försågs med nödig åbyggnad.
Socknens äldsta (troligen förvridna) namn Olinan förekommer i ett latinskt
pergamentsbref, som ärkebiskop Johannes Haquini vid sin visitation i Tuna utfärdade
21 febr. 1425 och därvid bestämde fördelningen af gudstjänsten mellan
moderförsamlingen och dess båda annexer Stode och Otman. Man finner häraf, att en ensam
prästman förutsattes kunna sköta alla tre församlingarna. Se härom vidare Tuna. Af
brefvet framgår ock, att både Stode och Attmars kyrkor på den tiden voro helgade
åt St. Olof (Pergam.br. tillh. Stode kyrka).
Den lilla gråstenskyrkan befanns vid medlet af 1700-talet för trång och
skröplig samt ombyggdes och utvidgades enligt en af kyrkobyggmästaren Dan. Hagman
uppgjord ritning, som uppvisades i Hsands konsist. 12 jan. 1760. Ombyggnaden
försiggick under år 1761 och invigningen verkställdes 6 jan. 1762 af biskop Kiörning,
hvars fader var kaplan i Attmar och som själf var här född. Ännu bevaras några
medeltida minnen från den gamla kyrkan, såsom en kalkstensdopfunt och ett
rökelsekar.
Socknen utgjorde mellan åren 1653—75 en del af det friherreskap Arnäs, som
riksrådet Knut Posse och hans son Gustaf hade i förläning.
KYRKOHERDAR.
i. Erik Johan Hellström (1893—1910), f. 27 mars 1837 i Edsele,
son till torparen Per Olof Högberg och Katarina Persdotter. Föräldrarnas
fattigdom tillät dem icke att bereda sonen någon utsikt till annan
utbildning än i ett praktiskt yrke och han sattes därför i skräddarlära, men
sedan tog hans egen håg ut sin rätt. Han genomgick under många
umbäranden och försakelser Hsands skola, aflade där afg.ex. 5 juni 1866
och blef stud. i Upsala lit. s. å. Prästv. 26 juli 1868 samt förordnad till
past.adj. i Umeå. Här stannade han till 1 maj 1872, under hvilken tid
han innehade smärre förordnaden och äfven aflade past.ex. i nov. 1869,
tjänstgjorde därefter i Skellefteå, Selånger och Sättna, t. f. pastor i
Skor-ped från sept. 1873 samt i Nätra från 1 apr. 1874 såsom past.- och komm.
adj. och t. f. pastor. Utn. komm. i Tuna-Attmar 25 okt. 1875, tilltr.
genast, uppehöll tillika khdebefattningen i Tuna 1 juli 1890—juni 92.
Afsade sig komministraturen 1892 och utnämndes till khde i Attmars
nybildade pastorat 25 nov. 1892, tilltr. 1 febr. 1893 samt afled här 24 mars
1910. Med mycken praktisk läggning verkade han lugnt och stillsamt
på sin post under 35 år här i Attmar. För de kommunala värfven var han
skapad. Hans predikan var kristlig, men utförandet icke särskildt
tilltalande. Af sorger och sjukdom hade han ock sitt mått i lifvet.
G. 1) «% 1870 111. Augusta Norén, i. 14/o 1833, dotter af tullförvaltaren i Umeå
Anders N., änka efter färgaren Strandberg; † 4/u 1S83;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
